Måndag. Helg tack?
Måndag redan. Helgerna går alldeles för fort här, trots att jag har tredagars. Dock blev det en sväng till skolan både i fredags (läkarbesök = ny antibiotikakur för magen) och i lördags (skriva ett läxförhör pga jag var hemma sjuk i veckan). På lördagen lunchade vi på vårt favorithak, La Lucha. Kvällen spenderades i ett lugnt Miraflores, många restauranger gapade tomma pga alkoholförbudet. Vi åt trerätters på en mysig italiensk restaurang, och gick på bio. Vi såg Just Go With It, en romantisk komedi med Jennifer Aniston och Adam Sandler. Ovanligt bra film för att tillhöra denna genre! Helt okej lördagskväll, prislapp 130 kr för trerätters, bio, godis :)
Söndag skulle bli en pluggdag men motivationen tröt kraftigt. Efter lite häng med roomies, kikandes på valresultatet, valde jag och Mikaela gå till Starbucks för att bota söndagsångesten.
I övrigt planeras det resor - vi vill hinna till Macchu Pichu under terminens gång, samt till Buenos Aires. Titicacasjön och La Paz vore också kul att hinna med, återstår att se. Så segt att vi bara har helgerna att resa, när pengarna faktiskt finns (erasmus utbetalning nr två kom just)! Suck. Närmaste resan som diskuteras är vad vi ska göra över påsk, just nu verkar jag och Mikaela vara inne på att åka till Trujillo, en stad 9h norr om Lima. Återkommer!
Middag på en italiensk restaurang i centrala Miraflores.
Starbucks på en söndag kväll = helt okej :)
Måndag kväll. Skolmotivationen tryter ordentligt, mest pga den enorma läsbörda jag har. Denna vecka borde jag läsa ca 500 sidor, varav 300sidor ska jag ha ett läxförhör på. Motivation, någon tack? Kanske kan detta vara skoltrötthet jag känner. Längtar till påskledigheten på fyra dagar! Ge mig helg, tack!
Söndag skulle bli en pluggdag men motivationen tröt kraftigt. Efter lite häng med roomies, kikandes på valresultatet, valde jag och Mikaela gå till Starbucks för att bota söndagsångesten.
I övrigt planeras det resor - vi vill hinna till Macchu Pichu under terminens gång, samt till Buenos Aires. Titicacasjön och La Paz vore också kul att hinna med, återstår att se. Så segt att vi bara har helgerna att resa, när pengarna faktiskt finns (erasmus utbetalning nr två kom just)! Suck. Närmaste resan som diskuteras är vad vi ska göra över påsk, just nu verkar jag och Mikaela vara inne på att åka till Trujillo, en stad 9h norr om Lima. Återkommer!
Middag på en italiensk restaurang i centrala Miraflores.
Starbucks på en söndag kväll = helt okej :)
Måndag kväll. Skolmotivationen tryter ordentligt, mest pga den enorma läsbörda jag har. Denna vecka borde jag läsa ca 500 sidor, varav 300sidor ska jag ha ett läxförhör på. Motivation, någon tack? Kanske kan detta vara skoltrötthet jag känner. Längtar till påskledigheten på fyra dagar! Ge mig helg, tack!
Presidentval i Peru
Idag är det som sagt presidentval (och val till kongressen) i landet. Det är många kandidater till presidentposten, även om det är främst 4-5 kandidater som det handlar om. Var och en av dessa runt 20 % av rösterna enligt undersökningarna. För att bli vald måste ha minst hälften av rösterna, vilket är anledningen till varför alla förväntar sig en andra valomgång om en dryg månad.
Demokratin fungerar inte helt hundra i detta land jämt. Ett exempel på detta är att det är obligatorisk att rösta. Om du inte röstar får du böta. Å ena sidan är det bra att det är obligatoriskt att rösta, då befolkningen här är oerhört splittrad gällande inkomstfördelningen och levnadsvillkor, beroende på var i landet man bor. Genom att göra valdeltagandet obligatoriskt får man åtminstone ett någorlunda representativt beslut. Min åsikt är ändock att ordet demokrati ska innehålla frihet och möjlighet, inte tvång.
Låt mig rätta mig själv. Ta bort det där med representativt beslut. En stor del av den peruanska befolkningen lever i extrem fattigdom (mindre än $1/dag) och är varken kunniga i eller intresserade av vad en president är, hur man röstar etc. Dessa är ändå tvingade att rösta, utan särskilt mycket kunskap om ämnet. Det de "rikare" kandidaterna gör för att vinna några röster är att de åker ut till de fattiga byarna, ger dem mat och t-shirts med hans namn och propaganda på. Det enda dessa människor känner till är då just den kandidat som besökte dem och var faktiskt snäll mot dem; han gav ju dem mat. Det slutar med att landsbygdsbefolkningen röstar på denna kandidat, även om dennes politik skulle kunna vara helt klart ogynnsam mot personen i fråga.
Ett annat problem är också böterna. De rikare betalar självklart en högre bot, men den är ändå inte alltför stor del av personens inkomst. Han kan välja att avstå att rösta. De fattiga har en mindre bot, men de är så fattiga, att denna bot skulle förkrossa dem. De har inget annat val än att åka in till städerna att rösta. Problemet är att, lagom till andra valomgången, höjer transportföretagen biljettpriserna, så oavsett hur de gör, blir de ruinerade på kuppen. Det är verkligen hemskt!
Idag har alla mina peruanska vänner status på facebook som i stil med "Då kom den dagen för undergången av den peruanska demokratin" eller "Snälla rösta för utveckling, inte tillbakagång". Peruanerna verkar inte alltför hoppfulla med andra ord. Hursomhelst tycker jag att det är intressant att vara i ett u-land när det är val. Ska bli spännande att se hur det fortlöper!
Demokratin fungerar inte helt hundra i detta land jämt. Ett exempel på detta är att det är obligatorisk att rösta. Om du inte röstar får du böta. Å ena sidan är det bra att det är obligatoriskt att rösta, då befolkningen här är oerhört splittrad gällande inkomstfördelningen och levnadsvillkor, beroende på var i landet man bor. Genom att göra valdeltagandet obligatoriskt får man åtminstone ett någorlunda representativt beslut. Min åsikt är ändock att ordet demokrati ska innehålla frihet och möjlighet, inte tvång.
Låt mig rätta mig själv. Ta bort det där med representativt beslut. En stor del av den peruanska befolkningen lever i extrem fattigdom (mindre än $1/dag) och är varken kunniga i eller intresserade av vad en president är, hur man röstar etc. Dessa är ändå tvingade att rösta, utan särskilt mycket kunskap om ämnet. Det de "rikare" kandidaterna gör för att vinna några röster är att de åker ut till de fattiga byarna, ger dem mat och t-shirts med hans namn och propaganda på. Det enda dessa människor känner till är då just den kandidat som besökte dem och var faktiskt snäll mot dem; han gav ju dem mat. Det slutar med att landsbygdsbefolkningen röstar på denna kandidat, även om dennes politik skulle kunna vara helt klart ogynnsam mot personen i fråga.
Ett annat problem är också böterna. De rikare betalar självklart en högre bot, men den är ändå inte alltför stor del av personens inkomst. Han kan välja att avstå att rösta. De fattiga har en mindre bot, men de är så fattiga, att denna bot skulle förkrossa dem. De har inget annat val än att åka in till städerna att rösta. Problemet är att, lagom till andra valomgången, höjer transportföretagen biljettpriserna, så oavsett hur de gör, blir de ruinerade på kuppen. Det är verkligen hemskt!
Idag har alla mina peruanska vänner status på facebook som i stil med "Då kom den dagen för undergången av den peruanska demokratin" eller "Snälla rösta för utveckling, inte tillbakagång". Peruanerna verkar inte alltför hoppfulla med andra ord. Hursomhelst tycker jag att det är intressant att vara i ett u-land när det är val. Ska bli spännande att se hur det fortlöper!
La Ley Seca
Imorgon är det presidentval här i Peru. De senaste veckorna har pressen handlat mestadels om valen, kandidaterna, propaganda etc. Gatorna i huvudstaden är fulla med skyltar och reklam om olika kandidater.
Inför val och omröstningar träder La ley seca i kraft här i Peru. En svensk skulle ha översatt den till "den vita lagen" även om det bokstavligen betyder "den torra lagen". Sedan midnatt mellan tors och fre råder det alltså alkoholförbud i landet. Inga barer, klubbar, restauranger eller affärer får sälja alkohol fram tills mån lunch. Allt detta för att man ska kunna ta ett klokt och vettigt beslut imorgon. Sebastien meddelade mig dock att klubbarna inte verkar respektera lagen alltför mycket, polisen hade kommit till klubben han hade varit på torsdag natt och kollat att de inte sålde någon alkohol längre. När de väl åkte igen, började klubben sälja alkohol igen. På grund av denna lag har matbutiker, mackar och spritbutiker extraerbjudanden på alkohol på torsdagen, så att man kan bunkra upp alkohol inför helgen. Galet land alltså...
Så istället för att festa ska vi gå ut och äta middag och sen gå på bio. Mys!
P.S. Maginflammationshelvetet har återvänt. Kör nu med antibiotikakur nr 2. Inte lika mys.
Inför val och omröstningar träder La ley seca i kraft här i Peru. En svensk skulle ha översatt den till "den vita lagen" även om det bokstavligen betyder "den torra lagen". Sedan midnatt mellan tors och fre råder det alltså alkoholförbud i landet. Inga barer, klubbar, restauranger eller affärer får sälja alkohol fram tills mån lunch. Allt detta för att man ska kunna ta ett klokt och vettigt beslut imorgon. Sebastien meddelade mig dock att klubbarna inte verkar respektera lagen alltför mycket, polisen hade kommit till klubben han hade varit på torsdag natt och kollat att de inte sålde någon alkohol längre. När de väl åkte igen, började klubben sälja alkohol igen. På grund av denna lag har matbutiker, mackar och spritbutiker extraerbjudanden på alkohol på torsdagen, så att man kan bunkra upp alkohol inför helgen. Galet land alltså...
Så istället för att festa ska vi gå ut och äta middag och sen gå på bio. Mys!
P.S. Maginflammationshelvetet har återvänt. Kör nu med antibiotikakur nr 2. Inte lika mys.
Nasca
Efter ca två timmars sömn, började tre utmattade hjältar sin resa mot Nasca. Nasca är en liten stad i öknen, som är mest känd för Nascalinjerna. Linjerna, som föreställer olika figurer, gjordes för länge sedan av inkaindianerna. Det är fortfarande ingen som vet hur de lyckades bygga dessa enorma skulpturer i marken - dessa är nämligen så stora att man endast kan se dem uppifrån, dvs från små, fjuttiga flygplan som inte ens borde få kalla sig flygplan.
På flygplatsen möttes vi av en timmes försening, vilket innebar att vi missade vår buss... och var tvungna att köpa nya bussbiljetter. Det var dock resans enda missöde!
Pilot och andrepilot behövdes det tydligen för att köra det där fjuttplanet. Flög ca 200 m över marken:
Tyvärr var det lite svårt att fota Nascafigurerna (piloten svängde mest hit och dit mest hela tiden), men här har ni några av dem:
Astronauten.
Kolibrin.
Händerna.
Apan.
Spindeln.
Vi hade blivit förvarnade om att flygturen kunde innebära illamående, och dessa rykten visade sig vara helt sanna. Alla fyra klev vi ut, pustandes och illamåendes. Eftersom planet var så litet blev svängarna enorma och det hjälpte inte heller att det var fruktansvärt varmt den dagen (ja, dah, öknen..). Inte heller hjälpte det att vi knappt hade sovit de två nätterna före och druckit alkohol dagen före :P Efter lunch och frisk luft mådde vi dock prima igen och satte oss, utmattade av helgen, på bussen hemåt, mot Lima.
Några bilder på Nasca stad.
Med andra ord, en toppenhelg! Det var härligt att komma ifrån hektiska Lima och se andra delar av Peru. Jag njöt av tystnaden och lugnet. I mitt rum hör jag motorvägen, dag som natt, även med öronproppar på... Nästa dag, när jag packade upp insåg jag att jag hade med mig en souvenir hem - hade visst glömt att lämna tillbaka hostelnyckeln. Woops. Förlåt, Desert Nights Hostel...
På flygplatsen möttes vi av en timmes försening, vilket innebar att vi missade vår buss... och var tvungna att köpa nya bussbiljetter. Det var dock resans enda missöde!
Pilot och andrepilot behövdes det tydligen för att köra det där fjuttplanet. Flög ca 200 m över marken:
Tyvärr var det lite svårt att fota Nascafigurerna (piloten svängde mest hit och dit mest hela tiden), men här har ni några av dem:
Astronauten.
Kolibrin.
Händerna.
Apan.
Spindeln.
Vi hade blivit förvarnade om att flygturen kunde innebära illamående, och dessa rykten visade sig vara helt sanna. Alla fyra klev vi ut, pustandes och illamåendes. Eftersom planet var så litet blev svängarna enorma och det hjälpte inte heller att det var fruktansvärt varmt den dagen (ja, dah, öknen..). Inte heller hjälpte det att vi knappt hade sovit de två nätterna före och druckit alkohol dagen före :P Efter lunch och frisk luft mådde vi dock prima igen och satte oss, utmattade av helgen, på bussen hemåt, mot Lima.
Några bilder på Nasca stad.
Med andra ord, en toppenhelg! Det var härligt att komma ifrån hektiska Lima och se andra delar av Peru. Jag njöt av tystnaden och lugnet. I mitt rum hör jag motorvägen, dag som natt, även med öronproppar på... Nästa dag, när jag packade upp insåg jag att jag hade med mig en souvenir hem - hade visst glömt att lämna tillbaka hostelnyckeln. Woops. Förlåt, Desert Nights Hostel...
Huancachina
Väl i Huancachina väntade boogiesturen på oss. Boogies är små fyrhjulsdrivna bilar, som man åker ut i öknen med. Upp och ner över sanddynerna, förarna kör helt galet och det var så sjukt roligt! Emellanåt stannades det för att ta kort eller testa på sandboarding!
Peppade!
Sand, bara sand... och en boogie.
Huancachina!
Vid skymning gick vi ut till öknen igen och tittade på den fantastiska solnedgången...
Därefter middag och en grymt rolig utgång på klubben med det passande namnet Casa de Arena, Huset av sand.
Peppade!
Sand, bara sand... och en boogie.
Huancachina!
Vid skymning gick vi ut till öknen igen och tittade på den fantastiska solnedgången...
Därefter middag och en grymt rolig utgång på klubben med det passande namnet Casa de Arena, Huset av sand.
Paracas
Paracas var första stoppet på vår helgresa. Det är ett naturreservat, ett par öar i havet med enormt fågelliv, med bl a pelikaner och pingviner :) Många sjölejon har även tagit detta som sitt hem!
Taggade brudar kl 04!
Alex och Mikaela, lagom pigga kl 08 för båttur!
Coolaste fåglarna jag sett, de där pelikanerna.
Som jag sa, ett otroligt fågelliv. Ser ni det svarta till väster på udden? Det är fåglar. Enorm koloni...
Pingviner :)
Sjölejonen var otroligt söta. Till den här stranden kommer de för att ta hand om sina nyfödda :)
Otrolig upplevelse var det! Efter detta fick vi skjuts av två snälla peruaner till Huancachina, ett ställe som tog oss med charm och vi blev blixtförälskade.
Taggade brudar kl 04!
Alex och Mikaela, lagom pigga kl 08 för båttur!
Coolaste fåglarna jag sett, de där pelikanerna.
Som jag sa, ett otroligt fågelliv. Ser ni det svarta till väster på udden? Det är fåglar. Enorm koloni...
Pingviner :)
Sjölejonen var otroligt söta. Till den här stranden kommer de för att ta hand om sina nyfödda :)
Otrolig upplevelse var det! Efter detta fick vi skjuts av två snälla peruaner till Huancachina, ett ställe som tog oss med charm och vi blev blixtförälskade.
mählin ählin
Idag fyller en av mina tre fina Mallan år. Congrats! Du är saknad från denna kontinent!
23, närmare 25, närmare 30? Börjar visst växa upp. Bild från svunna tider, från en annan kontinent...
23, närmare 25, närmare 30? Börjar visst växa upp. Bild från svunna tider, från en annan kontinent...
♥ Huancachina
Vilken grym helg. Den innehöll, förutom mycket skratt, allt från hav och djurliv, till öken, klättring på sanddyner, sandboarding, goda drinkar och fest i oasen, till flygplanstur över Nascalinjerna med lite illamående. Kom hem helt slutkörda igår strax efter midnatt, många minnen rikare, ett antal soles fattigare samt en hostelnyckel rikare (oops). Nu väntar tre tuffa skoldagar med massa controles de lectura, därefter kan jag återkomma med fagra ord och vackra bilder om resan!
Första weekendresan!
Den här veckan har mest bestått av plugg, plugg och plugg. Skolan har verkligen dragit igång! Hunnit två snabba svängar till gymmet också, men det är ungefär allt som hunnits med. Nästa vecka har jag tre controles de lectura (ung läxförhör fast som kräver mycket jobb och framförallt läsning) varav en är över hundra sidor och en annan bestod av att skriva reflexioner på 6-8 sidor om en artikel. Det sistnämnda är det jag jobbat med idag, nu är jag i princip klar och vet ni vad? Jag brukar vara okej på att ordbajsa, men de där sex sidorna är de sämsta jag någonsin skrivit, oavsett språk, innehåll och ämne...
Anledningen till stressen har varit att vi, jag, Mikaela och Alex, åker på en liten fullsmockad weekend fr o m inatt! Ska bli grymt roligt att komma iväg lite från Lima och se andra delar av Peru :) Vi börjar resa kl 03 inatt, med buss till Paracas där det ska skådas djurliv i ett naturreservat, främst sjölejon och pingviner. Därefter blir det av till Ica (hysteriskt roligt att det finns en stad som heter som en matbutik) och Huancachina. Det sistnämnda är en oas mitt i öknen, där man bl a kan testa på sandboarding och åka boogies. På söndagsmorgonen åker vi vidare till Nazca, som är känt för sina "líneas de Nazca".
Så nu ska jag packa klart det sista - det kommer bli en grym helg :)
Anledningen till stressen har varit att vi, jag, Mikaela och Alex, åker på en liten fullsmockad weekend fr o m inatt! Ska bli grymt roligt att komma iväg lite från Lima och se andra delar av Peru :) Vi börjar resa kl 03 inatt, med buss till Paracas där det ska skådas djurliv i ett naturreservat, främst sjölejon och pingviner. Därefter blir det av till Ica (hysteriskt roligt att det finns en stad som heter som en matbutik) och Huancachina. Det sistnämnda är en oas mitt i öknen, där man bl a kan testa på sandboarding och åka boogies. På söndagsmorgonen åker vi vidare till Nazca, som är känt för sina "líneas de Nazca".
Så nu ska jag packa klart det sista - det kommer bli en grym helg :)
Det är inte lätt att vara utbytes
Idag åt jag och Alex lite middag på ett av kaféerna på campus. Jag beställde en empanada (pirog) och en jugo mixto (mixed juice). Kassörskan pratar fort som fan, nånting om att juicen är slut och frågar om ett annat alternativ blir bra. Varken jag eller Alex hör vad det var, men jag nickar glatt och hoppas på en god juice ändå.
När jag väl är längst fram för att få min mat, ger killen mig en pirog och en annan macka. Jag protesterar lite lätt och säger att det inte alls var det jag beställde. Killen hämtar kvittot och visar att ja, faktiskt det står en empanada och en croissant mixto. Jag skäms sönder och tar mina två mackor och går därifrån.
Högst oklart är hur fan kassörskan misstolkade juicen till en crossaint. För jag vägrar tro att jag är så sämst på spanska att jag inte hör skillnaden på en juice och en crossaint. Hursomhelst fick jag glatt äta två mackor till middag. Kul.
När jag väl är längst fram för att få min mat, ger killen mig en pirog och en annan macka. Jag protesterar lite lätt och säger att det inte alls var det jag beställde. Killen hämtar kvittot och visar att ja, faktiskt det står en empanada och en croissant mixto. Jag skäms sönder och tar mina två mackor och går därifrån.
Högst oklart är hur fan kassörskan misstolkade juicen till en crossaint. För jag vägrar tro att jag är så sämst på spanska att jag inte hör skillnaden på en juice och en crossaint. Hursomhelst fick jag glatt äta två mackor till middag. Kul.
My hips don't lie
Vilken bra helg! För det första och det viktigaste, jag är äntligen frisk!
Helgen inleddes i torsdag kväll då vi var bjudna till en födelsedagsfest på en club här i Miraflores. Hade en rolig nykter kväll, mycket tack vare att i princip alla mina nya utisvänner från skolan var där! Fredagen var dock helgens höjdpunkt med Shakirakonserten. Det var en liten kulturchock när vi anlände till området. För det första, var ett helt kvarter nedstängt för trafik. Kvarteret i sig var inte ett av Limas bästa, husen såg nerfallna ut och människorna var ganska skumma. Köerna ringlade sig långa runt en hög mur, med ett stort antal polismän på hästar vaktandes. Överallt fanns tiggare och säljare som ville att vi skulle köpa biljetter, t-shirts med Shakira, kikare, tuggummi, mat. När vi väl hittade i rätt kö, stod vi på på gräsmattan intill muren i dov belysning och funderade kring säkerheten. Lite skillnad mot Sverige om man säger så... Själva arenan var en äldre fotbollsstadium, tänk er Arosvallen. Knappast att en världskänd artist skulle spela där...
Förband var Train (Hey soulsister, Rings of Jupiter) och Ziggy Marley, Bob Marleys son, som fick halvdana applåder av en halvfull stadion. När Shakira kom exploderade arean. Där har vi en kvinna som kan dansa alltså. Jag var väldigt imponerad, det var en grym show! Kul upplevelse i ett Shakiratokigt land :)
Efter detta hängde vi ut med Jens kompisar. Jens är också från LiU, men en ny bekantskap sen konserten då han har gått ett år över oss! Kvällen slutade på en gayclub i Miraflores. Det var en.. ny upplevelse. Kan spara er detaljerna, men kan nämna att kameror beslagtogs i ingången för what happens in Downtown, stays in Downtown...
Jag och Jens, väntades på konserten!
Shakira!
Avslutningsnumret: Waka waka!
Båda utgångarna har diverse människor försökt lära mig salsa, men utan större framgångar. Reggaeton är poppis och det är det enda folk dansar på klubbarna här är salsa. Gamla hederliga veven och andra coola moves funkar tyvärr inte, med andra ord, jag är totalt lost...
Gårdagen blev lite seg då vi kom hem ca kl 05 från gayklubben. Dagen bjöd på lite shopping och på kvällen pizza/film/myskväll hos Alex. Idag har jag varit på gymmet för första gången på två veckor och det kändes riktigt bra, samt pluggat. Tog en paus i pluggandet för att köpa skolmaterial men då bokaffären var stängd råkade vi gå in på ett shoppingcenter och kom ut med en klänning. Oops.
Nu ska jag se på film med Mikaela!
Helgen inleddes i torsdag kväll då vi var bjudna till en födelsedagsfest på en club här i Miraflores. Hade en rolig nykter kväll, mycket tack vare att i princip alla mina nya utisvänner från skolan var där! Fredagen var dock helgens höjdpunkt med Shakirakonserten. Det var en liten kulturchock när vi anlände till området. För det första, var ett helt kvarter nedstängt för trafik. Kvarteret i sig var inte ett av Limas bästa, husen såg nerfallna ut och människorna var ganska skumma. Köerna ringlade sig långa runt en hög mur, med ett stort antal polismän på hästar vaktandes. Överallt fanns tiggare och säljare som ville att vi skulle köpa biljetter, t-shirts med Shakira, kikare, tuggummi, mat. När vi väl hittade i rätt kö, stod vi på på gräsmattan intill muren i dov belysning och funderade kring säkerheten. Lite skillnad mot Sverige om man säger så... Själva arenan var en äldre fotbollsstadium, tänk er Arosvallen. Knappast att en världskänd artist skulle spela där...
Förband var Train (Hey soulsister, Rings of Jupiter) och Ziggy Marley, Bob Marleys son, som fick halvdana applåder av en halvfull stadion. När Shakira kom exploderade arean. Där har vi en kvinna som kan dansa alltså. Jag var väldigt imponerad, det var en grym show! Kul upplevelse i ett Shakiratokigt land :)
Efter detta hängde vi ut med Jens kompisar. Jens är också från LiU, men en ny bekantskap sen konserten då han har gått ett år över oss! Kvällen slutade på en gayclub i Miraflores. Det var en.. ny upplevelse. Kan spara er detaljerna, men kan nämna att kameror beslagtogs i ingången för what happens in Downtown, stays in Downtown...
Jag och Jens, väntades på konserten!
Shakira!
Avslutningsnumret: Waka waka!
Båda utgångarna har diverse människor försökt lära mig salsa, men utan större framgångar. Reggaeton är poppis och det är det enda folk dansar på klubbarna här är salsa. Gamla hederliga veven och andra coola moves funkar tyvärr inte, med andra ord, jag är totalt lost...
Gårdagen blev lite seg då vi kom hem ca kl 05 från gayklubben. Dagen bjöd på lite shopping och på kvällen pizza/film/myskväll hos Alex. Idag har jag varit på gymmet för första gången på två veckor och det kändes riktigt bra, samt pluggat. Tog en paus i pluggandet för att köpa skolmaterial men då bokaffären var stängd råkade vi gå in på ett shoppingcenter och kom ut med en klänning. Oops.
Nu ska jag se på film med Mikaela!
Att åka combi
Som nämnt, finns det ingen kommunaltrafik i denna kaotiska stad. Eller ja, limaneserna (?) är något stolta över sin första kommunala busslinje, men en ynka linje i en miljonstad som denna räcker inte långt. Istället är det olika företag som kör sina färgglada minibussar (combis) runt i staden. Dessa combis är gamla, rangliga, bullriga och ostadiga. Ni vet bilar som använts i exempelvis USA, och sedan inte gått igenom besiktningen? I princip ett skal med motor. Såna är bussarna jag åker till skolan med varje dag. Med den förjävliga trafiken så inser ni att säkerheten är ungefär noll. Att åka combis är inte en enkel konst, men sakta men säkert börjar jag behärska den. Combis känner man igen på dess färger, det här med siffror på busslinjer är överskattat! Till mitt uni går ungefär sex olika linjer, men nu är jag glad, då jag hittat två combis som tar en snabbare rutt till skolan och tar oftast 45 min, men i princip aldrig mer än 1h!
De första gångerna sitter man som på helspänn, man försöker hålla i sig, se sig omkring efter läskiga typer och fundera vart var det man skulle gå av. Dock gör det inte alltför mycket om man missar sin hållplats, det är bara hoppa av vid nästa rödljuse. Egentligen är det olagligt att stiga på/av på andra ställen än hållplatser, men denna regel verkar vara menad att ignora, likaså med stoppskyltarna som i princip betyder gasa, inte stanna.
Några råd för combi-nybörjare: Combis heter minibussarna, micros heter de som motsvarar våra svenska bussar, förvirrande nog. Generellt är de större, microsarna, säkrare. Var beredd på att få stå, speciellt i rusningstrafik då man mosar in så många som bara fysiskt möjligt. Att ha en killes väska i näsan och en dams röv i höften är vardagsmat. Vid rusningstrafik ska man vara extra skärpt om sina tillhörigheter, combis är ficktjuveparadis. På kvällstid är det säkrare att ta en combi än en taxi, då i en combi har man andra människor runt omkring sig. Man ska dock absolut inte ta en combi som är helt tom eller alltför sent på kvällen, då den kan välja att sluta rutten och dumpa de resterande passagerarna på vägen. Man ska helst sitta närmast föraren, eller "el cobrador", där är det säkrast. El cobrador är personen som tar betalt och skriker ut till gatan vart den ska. Fullständig kaos råder när flera combis anländer till samma hållplats, då de olika cobradores ska försöka få in så många som möjligt i just sin combi. Med andra ord, detta sker hela tiden. Du ska dessutom undvika helst fönsterplatser, speciellt ifall de är öppna, ifall någon på gatan skulle få för sig att försöka rycka ut din väska. Sätt dig inte heller allra längst bak i bussen, då ser ingen vad som händer (eftersom alla tittar framåt), ifall en dum person skulle komma och hota dig.
Några olika combis.
Så här ser trafiken ut mest hela tiden i staden...
Alex, på en hyfsat tom combi.
De första gångerna sitter man som på helspänn, man försöker hålla i sig, se sig omkring efter läskiga typer och fundera vart var det man skulle gå av. Dock gör det inte alltför mycket om man missar sin hållplats, det är bara hoppa av vid nästa rödljuse. Egentligen är det olagligt att stiga på/av på andra ställen än hållplatser, men denna regel verkar vara menad att ignora, likaså med stoppskyltarna som i princip betyder gasa, inte stanna.
Några råd för combi-nybörjare: Combis heter minibussarna, micros heter de som motsvarar våra svenska bussar, förvirrande nog. Generellt är de större, microsarna, säkrare. Var beredd på att få stå, speciellt i rusningstrafik då man mosar in så många som bara fysiskt möjligt. Att ha en killes väska i näsan och en dams röv i höften är vardagsmat. Vid rusningstrafik ska man vara extra skärpt om sina tillhörigheter, combis är ficktjuveparadis. På kvällstid är det säkrare att ta en combi än en taxi, då i en combi har man andra människor runt omkring sig. Man ska dock absolut inte ta en combi som är helt tom eller alltför sent på kvällen, då den kan välja att sluta rutten och dumpa de resterande passagerarna på vägen. Man ska helst sitta närmast föraren, eller "el cobrador", där är det säkrast. El cobrador är personen som tar betalt och skriker ut till gatan vart den ska. Fullständig kaos råder när flera combis anländer till samma hållplats, då de olika cobradores ska försöka få in så många som möjligt i just sin combi. Med andra ord, detta sker hela tiden. Du ska dessutom undvika helst fönsterplatser, speciellt ifall de är öppna, ifall någon på gatan skulle få för sig att försöka rycka ut din väska. Sätt dig inte heller allra längst bak i bussen, då ser ingen vad som händer (eftersom alla tittar framåt), ifall en dum person skulle komma och hota dig.
Några olika combis.
Så här ser trafiken ut mest hela tiden i staden...
Alex, på en hyfsat tom combi.
Mitt schema
Idag var det inskrivning i kurserna för oss utländska studenter, dvs den dag vi officiellt blev studenter av PUCP. Eftersom vi hört att folk brukar komma tidigt, och vissa av kurserna vi ville ha verkade vara fulla, tänkte vi att det vore bäst att komma tidigt för att knipa åt sig de sista platserna.
Kom till skolan strax före kl 8, drygt en timme före själva mötet och inskrivningen skulle börja, trodde att det skulle räcka. På min nummerlapp stod det 112, la hora peruana gäller inte än hos utisarna med andra ord... Tydligen hade folk kommit redan runt kl 7, galet. Därmed påbörjades en långsam process då man en och en skulle in i de diverse rummen för att ansöka om platser i sina kurser... Ren pärs för mig som hade feber och magknip. Efter ca 3,5h väntade blev det vår tur och för ovanlighetens skull hade jag tur! Av mina fem kurser, lyckades jag få de sista(!) platserna i två och i en kurs sköt de till en extra plats. Sweet, lite medgång behövde jag! Det jag kommer att studera i vår är:
Kom till skolan strax före kl 8, drygt en timme före själva mötet och inskrivningen skulle börja, trodde att det skulle räcka. På min nummerlapp stod det 112, la hora peruana gäller inte än hos utisarna med andra ord... Tydligen hade folk kommit redan runt kl 7, galet. Därmed påbörjades en långsam process då man en och en skulle in i de diverse rummen för att ansöka om platser i sina kurser... Ren pärs för mig som hade feber och magknip. Efter ca 3,5h väntade blev det vår tur och för ovanlighetens skull hade jag tur! Av mina fem kurser, lyckades jag få de sista(!) platserna i två och i en kurs sköt de till en extra plats. Sweet, lite medgång behövde jag! Det jag kommer att studera i vår är:
- Problemas económicos de América Latina
ung Latinamerikas ekonomiska problem. Handlar om hur kontinentens ekonomi har utvecklas under de senaste åren, makroekonomiska faktorer såsom arbetslöshet och inflation, fattigdom, ojämnställdhet, utrikeshandel och framförallt, hur Latinamerika ska fortsätta utvecklas - Economía Pública
ung Statlig ekonomi. Handlar om välfärdsekonomi, när staten bör lägga sig i marknader vid olika ojämnvikter, externaliteter, miljön, kollektiva varor samt vilka åtgärder staten kan använda sig av när den ingriper i marknadsfel som t ex monopoli - Economía Política 1
ung Ekonomisk politik. Liten chansning här då jag inte varit på nån lektion och det är lite oklart vad den handlar om, men förmodligen olika gubbar och teorier de använt sig av - Regímenes Políticos Comparados
ung Jämförelser mellan olika politiska regimer. Handlar olika regimer olika länder har, men till mestadels om demokrati. Vad innebär det egentligen, hur uppnår man det? Varför lyckas vissa länder med sin demokrati medan andra misslyckas? Kursen leds av en professor från Harvard och han är grym! - Procesos Sociales y Políticos de América Latina
ung Sociala processer och politik i Latinamerika. Handlar om hur länderna här har bildats, lite historia och deras nuvarande ekonomiska, social och politiska situation, utrikeshandel mm. Risk för flumm då det är en kurs inom sociologi...
Mitt schema:
Mån 16-19 Problemas económicos de América Latina
Tis 15-18 Procesos Sociales y Políticos de América Latina
Mån 16-19 Problemas económicos de América Latina
Tis 15-18 Procesos Sociales y Políticos de América Latina
Ons 9-12 Regímenes Políticos Comparados
18:30-21:30 Economía Pública
18:30-21:30 Economía Pública
Tors 18-21 Economía Política 1
Mestadels kvällslektioner, men jag känner mig riktigt nöjd! Sen start på måndagar och ledigt på fredagar, optimalt för att resa. De tre första kurserna i listan räknar jag som NEK och de andra två är mer valbara, inom polmag och sociologi men relativt ekonomi-inriktade ändå. Alla kurser verkar väldigt intressanta och lärarna kunniga! Ser speciellt fram emot Harvard-kursen och kursen om Offentlig ekonomi!
Mestadels kvällslektioner, men jag känner mig riktigt nöjd! Sen start på måndagar och ledigt på fredagar, optimalt för att resa. De tre första kurserna i listan räknar jag som NEK och de andra två är mer valbara, inom polmag och sociologi men relativt ekonomi-inriktade ändå. Alla kurser verkar väldigt intressanta och lärarna kunniga! Ser speciellt fram emot Harvard-kursen och kursen om Offentlig ekonomi!
Maginfektion
Efter nästan tre veckors lidande och klagande angående min mage tog jag idag tag i saken. Tidigare ville jag tro att värken, illamåendet och problemen skulle gå över, då många gringos har problemen med magen när de anländer till Peru. Dock inte on-off under tre veckors tid...
När jag igår fick jag feber insåg jag att något var galet, då jag aldrig aldrig får feber. Fick nog av det här daltande att jag kommer nog bli bra snart, och gick till vårdcentralen på campus. Creds till PUCP för snabb hjälp! Efter undersökning trodde läkaren först att jag drabbats av salmonella (!) och fick ta blodprov, som senare visade negativt. "Bara" vanlig maginfektion. Yippee. Nu har jag fått antibiotika, en stor flaska med röd saft mot diarré, tabletter mot värken. Lägg sedan på besöken på apoteken igår och veckan dessförinnan, så inser ni nu mitt enorma husapotek som börjar bildas här. Har aldrig varit såhär frekvent besökare av apoteket förr.
Hur jag mår? Piss, rent ut sagt men tackar som frågar. Världens kramper i magen som gör att man mest vill ligga ned, och febern i den +27C värmen med nästan 80% luftfuktigheten gör mig utslagen. Dock är det skönt att ha fått ett besked, så att jag inte har blivit hypokondriker med smärtnivå noll, utan det faktiskt är något fel på mig på riktigt. Får se hur jag ska palla gå till skolan i veckan, på LiU hade jag stannat hemma, men vill inte hamna efter här på en gång...
När jag ändå håller på att klaga, kan jag lika gärna addera att mitt datorbatteri, som varit så alldeles underbart bra (upp till 6h) bestämde sig för att dö. Addera sjukdomen, batteriet, oroande över kurser till det faktum att en person i min nära släkt har gått bort... så inser ni vilken skitvecka jag hade förra veckan. Så, där har ni anledningen till varför uppdateringen på bloggen varit dålig, men ska bli förbättring hädanefter!
När jag igår fick jag feber insåg jag att något var galet, då jag aldrig aldrig får feber. Fick nog av det här daltande att jag kommer nog bli bra snart, och gick till vårdcentralen på campus. Creds till PUCP för snabb hjälp! Efter undersökning trodde läkaren först att jag drabbats av salmonella (!) och fick ta blodprov, som senare visade negativt. "Bara" vanlig maginfektion. Yippee. Nu har jag fått antibiotika, en stor flaska med röd saft mot diarré, tabletter mot värken. Lägg sedan på besöken på apoteken igår och veckan dessförinnan, så inser ni nu mitt enorma husapotek som börjar bildas här. Har aldrig varit såhär frekvent besökare av apoteket förr.
Hur jag mår? Piss, rent ut sagt men tackar som frågar. Världens kramper i magen som gör att man mest vill ligga ned, och febern i den +27C värmen med nästan 80% luftfuktigheten gör mig utslagen. Dock är det skönt att ha fått ett besked, så att jag inte har blivit hypokondriker med smärtnivå noll, utan det faktiskt är något fel på mig på riktigt. Får se hur jag ska palla gå till skolan i veckan, på LiU hade jag stannat hemma, men vill inte hamna efter här på en gång...
När jag ändå håller på att klaga, kan jag lika gärna addera att mitt datorbatteri, som varit så alldeles underbart bra (upp till 6h) bestämde sig för att dö. Addera sjukdomen, batteriet, oroande över kurser till det faktum att en person i min nära släkt har gått bort... så inser ni vilken skitvecka jag hade förra veckan. Så, där har ni anledningen till varför uppdateringen på bloggen varit dålig, men ska bli förbättring hädanefter!
Månadsdag
Idag är det tydligen en hel månad (!) sedan jag åkte ifrån Sverige. Hjälp, vad tiden gått fort!
Dock är det denna dag jag hittills saknat Sverige, mitt hem, min familj och mina vänner som mest. Det har varit den tyngsta dagen hittills. Försöker fixa och trixa ihop schemat, med alla krav jag har från LiU är det inte lätt. Har inte lyckats tillräckligt många NEK-poäng som jag borde. Vet inte vad jag ska ta mig till riktigt, ska fundera ordentligt imorgon...
Det svåraste idag har varit att jag fått tråkiga nyheter hemifrån, vilket gjort att jag tänkt på familjen och mitt hem och faktiskt haft hemlängtan idag. Det har jag inte ofta och det är inte roligt alls, usch...
Dock är det denna dag jag hittills saknat Sverige, mitt hem, min familj och mina vänner som mest. Det har varit den tyngsta dagen hittills. Försöker fixa och trixa ihop schemat, med alla krav jag har från LiU är det inte lätt. Har inte lyckats tillräckligt många NEK-poäng som jag borde. Vet inte vad jag ska ta mig till riktigt, ska fundera ordentligt imorgon...
Det svåraste idag har varit att jag fått tråkiga nyheter hemifrån, vilket gjort att jag tänkt på familjen och mitt hem och faktiskt haft hemlängtan idag. Det har jag inte ofta och det är inte roligt alls, usch...
Helgen
I torsdags blev det utgång för att fira skolstarten, visserligen inte med våra nya vänner från PUCP utan med våra roomies. Vi hamnade på ett ställe som på torsdagar har rockklubben Help. Kul kväll, även om vi var trötta efter en tung skolstart på två halvdagar ;)
Julie, Charlotte och Mikaela, tre av mina roomies i Inkawasi.
Jag och min nya buddie, Mikaela!
Efter dessa tuffa dagar, blev det ordentlig sovmorgon i fredags. Väl uppe på benen, blev det ceviche-lunch och försök till shopping. På kvällen hade jag middag med min fadder från skolan tillsammans med hennes andra fadderbarn!
Ceviche!
Min fadder Lisset till höger tillsammans med hennes andra "fadderbarn".
Lördag åkte vi in till centrum av Lima. Det var vackert, med gamla byggnader och kyrkor. Dock märks det mycket tydligare att man är i ett u-land där, både på husen, gatorna och på människorna. Efter det blev det lunch på Bembos, Perus motsvarighet till donken. Betyg: ok. På kvällen avstod vi festandet och hade filmkväll!
Plaza de Armas, Lima.
Dagen idag har mestadels gått till att försöka hitta kurser och få schemat att gå ihop. Det här är inte alls lätt med tanke på kraven vi har från LiU. Det som försvårar är också att jag inte har läst någon matte överhuvudtaget och nationalekonomin är väldigt mattebaserad här... På kvällen åkte vi till Parque de la Reserva, för att se Circuito Magíco del Agua. Det är en stor mysig park där de har massa fontäner upplysta i olika färger. Låter inte så märkvärdigt, men det var häftigt!
Hela helgen har dock gått i illamåendets tecken. Kan min mage vänja sig vid tanken att jag ska vara här i Peru ett par månader och sluta krångla tack?!
P.S. Tsunamin var ca 40cm hög när den nådde Lima. De enda följderna var trafikstockning på vissa vägar pga att motorvägen vid stranden var avstängd, samt att några restauranger var stängda. Överdrivna säkerhetsåtgärder med andra ord, men hellre safe than sorry.
Julie, Charlotte och Mikaela, tre av mina roomies i Inkawasi.
Jag och min nya buddie, Mikaela!
Efter dessa tuffa dagar, blev det ordentlig sovmorgon i fredags. Väl uppe på benen, blev det ceviche-lunch och försök till shopping. På kvällen hade jag middag med min fadder från skolan tillsammans med hennes andra fadderbarn!
Ceviche!
Min fadder Lisset till höger tillsammans med hennes andra "fadderbarn".
Lördag åkte vi in till centrum av Lima. Det var vackert, med gamla byggnader och kyrkor. Dock märks det mycket tydligare att man är i ett u-land där, både på husen, gatorna och på människorna. Efter det blev det lunch på Bembos, Perus motsvarighet till donken. Betyg: ok. På kvällen avstod vi festandet och hade filmkväll!
Plaza de Armas, Lima.
Dagen idag har mestadels gått till att försöka hitta kurser och få schemat att gå ihop. Det här är inte alls lätt med tanke på kraven vi har från LiU. Det som försvårar är också att jag inte har läst någon matte överhuvudtaget och nationalekonomin är väldigt mattebaserad här... På kvällen åkte vi till Parque de la Reserva, för att se Circuito Magíco del Agua. Det är en stor mysig park där de har massa fontäner upplysta i olika färger. Låter inte så märkvärdigt, men det var häftigt!
Hela helgen har dock gått i illamåendets tecken. Kan min mage vänja sig vid tanken att jag ska vara här i Peru ett par månader och sluta krångla tack?!
P.S. Tsunamin var ca 40cm hög när den nådde Lima. De enda följderna var trafikstockning på vissa vägar pga att motorvägen vid stranden var avstängd, samt att några restauranger var stängda. Överdrivna säkerhetsåtgärder med andra ord, men hellre safe than sorry.
PUCP
Pontifia Universidad Católica del Perú. Har äntligen lärt mig hela namnet. Universitetet rankas tydligen som ett av Perus allra bästa. Jag säger att det verkar finnas nästan för många intressanta kurser som jag skulle vilja läsa. Får se hur det går att få schemat och allt sånt att gå ihop senare i helgen...
Campus är omgivet att murar och för att komma in måste man gå igenom en säkerhetskontroll och visa sitt student-id så det känns väldigt säkert! Det finns flera matsalar, där man kan för en billig peng äta helt ok lunch. Det bästa var - det finns micros! Jag och Alex började genast planera in hur vi ska få igenom matlådekulturen här. Sen visade det sig att folk satt med sina matlådor redan. Sweeeet. Dock är maten så billig i cafeteérna att det knappt lönar sig att ha matlåda... Själva campusområdet är fint, med palmer, parker, kaktusar och rådjur (som tydligen bor där, varför inte något mera exotiskt som llamas?).
Igår hade vi ett möte om säkerhetsfrågor - "Surviving Lima". Det var väldigt givande med många bra tips, men ärligt talat gjorde det mig bara ännu mer rädd... Saker så som att man inte ska sätta sig längst bak i combin, var man bör sätta sig i en taxi, hur välja taxi, vilka områden i Lima man inte ska sätta sin fot på, ett par exempel på att vi gringos (utlänningar) är lättlurade för att få pengar, hur bete sig vid jordskalv etc.
Campus är omgivet att murar och för att komma in måste man gå igenom en säkerhetskontroll och visa sitt student-id så det känns väldigt säkert! Det finns flera matsalar, där man kan för en billig peng äta helt ok lunch. Det bästa var - det finns micros! Jag och Alex började genast planera in hur vi ska få igenom matlådekulturen här. Sen visade det sig att folk satt med sina matlådor redan. Sweeeet. Dock är maten så billig i cafeteérna att det knappt lönar sig att ha matlåda... Själva campusområdet är fint, med palmer, parker, kaktusar och rådjur (som tydligen bor där, varför inte något mera exotiskt som llamas?).
Igår hade vi ett möte om säkerhetsfrågor - "Surviving Lima". Det var väldigt givande med många bra tips, men ärligt talat gjorde det mig bara ännu mer rädd... Saker så som att man inte ska sätta sig längst bak i combin, var man bör sätta sig i en taxi, hur välja taxi, vilka områden i Lima man inte ska sätta sin fot på, ett par exempel på att vi gringos (utlänningar) är lättlurade för att få pengar, hur bete sig vid jordskalv etc.
Tsunami-varning
Efter den katastrofala jordbävningen i Japan råder det tsunamivarning lite här och var på Sydamerikas västra kust. Lima har en mellanhög varning och tsunamin, väntas att inkomma hit ca 19:30. Här i Miraflores är vi relativt skyddade, trots att det är en stadsdel som ligger på kusten. Detta tack vare den höga klippan och en liten udde som sticker ut. Jag tror inte det är någon fara, men vi har blivit avrådda att åka till stranden eller shoppingcentret i klippan (Larcomar) under tiden då varningen råder.
Säker zon vid skalv. Såna här skyltar sitter det i princip alla byggnader i staden.
Det känns konstigt och så främmande för mig att vi kan drabbas av skalv, jordbävningar och tsunamis. Så avlägset, eftersom det har aldrig varit någonting man behöver vara rädd för. Men nu när jag befinner mig i ett sådant land där dessa naturfenomen förekommer, är det bäst att vara förberedd. Det fick vi lära oss i skolan igår, så nu behöver du inte oroa dig mamma, jag vet exakt vad jag ska göra ifall det skulle komma ett skalv: stanna i huset om det är ett kort skalv, och ta sig till närmaste dörröppning eller säker zon. Om det inte finns, ska man sätta sig precis intill ett bord, men inte direkt under. Om skalvet verkar vara längre, är det bäst att ta sig ut ur huset, till en stor öppning, idealiskt vore en fotbollsplan. Dock ska man ej ta hissen men trappor ska man också helst undvika vid en jordbävning då det är i princip omöjligt att gå eller hålla balansen. Det viktigaste är att inte få panik, vilket i mitt fall skulle vara den avgörande punkten då det är mycket troligt att jag skulle hamna i panik och springa runt som en höna och skrika och göra bort mig totalt. Bäst för skalven att inte komma, helt enkelt.
Säker zon vid skalv. Såna här skyltar sitter det i princip alla byggnader i staden.
Det känns konstigt och så främmande för mig att vi kan drabbas av skalv, jordbävningar och tsunamis. Så avlägset, eftersom det har aldrig varit någonting man behöver vara rädd för. Men nu när jag befinner mig i ett sådant land där dessa naturfenomen förekommer, är det bäst att vara förberedd. Det fick vi lära oss i skolan igår, så nu behöver du inte oroa dig mamma, jag vet exakt vad jag ska göra ifall det skulle komma ett skalv: stanna i huset om det är ett kort skalv, och ta sig till närmaste dörröppning eller säker zon. Om det inte finns, ska man sätta sig precis intill ett bord, men inte direkt under. Om skalvet verkar vara längre, är det bäst att ta sig ut ur huset, till en stor öppning, idealiskt vore en fotbollsplan. Dock ska man ej ta hissen men trappor ska man också helst undvika vid en jordbävning då det är i princip omöjligt att gå eller hålla balansen. Det viktigaste är att inte få panik, vilket i mitt fall skulle vara den avgörande punkten då det är mycket troligt att jag skulle hamna i panik och springa runt som en höna och skrika och göra bort mig totalt. Bäst för skalven att inte komma, helt enkelt.
Första skoldagen
I tisdags hängde jag i princip hela dagen med Mikaela, min nya danska roomie. Hon verkar supertrevlig! Så glad är jag att hon är icke-fransk också. Kommer tröttna på all denna franska under denna termin känner jag redan nu... Jag visade henne runt i Miraflores, och vi var en sväng till shoppingcentret Larcomar också:
På kvällen provtränade jag på mitt nya gym och det verkar jävligt nice! Inte samma sak utan pudding-Iban eller värsting-Fernando, men ja... För övrigt alla stirrade på mig. Då menar jag stirrade, inte kollade på ett diskret sätt. Stirrade. Jag är från Europa, inte utomjordisk!! Likadant är det med taxibilarna i staden. Alla tutar åt mig och alla andra utisar för den delen, och det börjar bli smått irriterande. Jag menar, om jag vill ha en taxi kan jag vinka till mig en herregud... Det värsta är dock de som går förbi en på gatan, och viskar med extrem spansk brytning "beautiful" i ens öra. Äckligt.
Anyhow, det jag skulle berätta för er om är vår första dag i skolan! Vi var en massa utisar, största delen fransmän (no shit), amerikanare och tyskar. Campus är väldigt modernt och fräscht! Kontoret för Relaciones Internacionales verkar också vara bra, alla där är hjälpsamma och trevliga. Mottagandet här var så mycket bättre än i Salamanca kan jag säga. Efter information om hur välja kurser, om första dagarna etc så fick vi träffa våra faddrar. Min dök av nån anledning inte upp, så jag hängde med Mikaelas som var en trevlig allmänbildad peruan som pratar 12(!) språk flytande... Han visade oss runt, gav oss praktiska tips och sedan åt vi tillsammans. En riktigt bra första dag :)
Imorrn är ett informationsmöte om säkerhet och att leva i Lima och information av kurser - man får gå runt till olika fakultet och få info om de kurser man vill ta - för mig blir det mest aktuellt att gå till ekonomifakulteten. Idag har jag haft ont i halsen så jag hoppas bara det är något tillfälligt och att det går över tills imorrn...
På kvällen provtränade jag på mitt nya gym och det verkar jävligt nice! Inte samma sak utan pudding-Iban eller värsting-Fernando, men ja... För övrigt alla stirrade på mig. Då menar jag stirrade, inte kollade på ett diskret sätt. Stirrade. Jag är från Europa, inte utomjordisk!! Likadant är det med taxibilarna i staden. Alla tutar åt mig och alla andra utisar för den delen, och det börjar bli smått irriterande. Jag menar, om jag vill ha en taxi kan jag vinka till mig en herregud... Det värsta är dock de som går förbi en på gatan, och viskar med extrem spansk brytning "beautiful" i ens öra. Äckligt.
Anyhow, det jag skulle berätta för er om är vår första dag i skolan! Vi var en massa utisar, största delen fransmän (no shit), amerikanare och tyskar. Campus är väldigt modernt och fräscht! Kontoret för Relaciones Internacionales verkar också vara bra, alla där är hjälpsamma och trevliga. Mottagandet här var så mycket bättre än i Salamanca kan jag säga. Efter information om hur välja kurser, om första dagarna etc så fick vi träffa våra faddrar. Min dök av nån anledning inte upp, så jag hängde med Mikaelas som var en trevlig allmänbildad peruan som pratar 12(!) språk flytande... Han visade oss runt, gav oss praktiska tips och sedan åt vi tillsammans. En riktigt bra första dag :)
Imorrn är ett informationsmöte om säkerhet och att leva i Lima och information av kurser - man får gå runt till olika fakultet och få info om de kurser man vill ta - för mig blir det mest aktuellt att gå till ekonomifakulteten. Idag har jag haft ont i halsen så jag hoppas bara det är något tillfälligt och att det går över tills imorrn...
Polvos Azules
Imorse åkte jag med Alex till ett shoppingcentrum i centrala Lima. Well, det var inte riktigt det shoppingcenter som vi trodde att det skulle vara. Det här var som en enorm kinamarknad med tusentals små butiker/stånd med allt ifrån "adidas"skor, förfalskade märkesväskor, piratkopierade filmer till snodda kameror och nintendo wii. Här var alla försäljningsknep tillåtna, vad sägs om exempelvis att Alex nya joggingskor matchade hans ögon?! Jag köpte mig de första säsongerna av How I Met Your Mother, The Big Bang Theory, Sex and the City och Vampire Diaries för ca 75 kr. Spännande upplevelse, hade riktigt roligt idag!
Efter lunch på ett riktigt lokalt hak åkte vi tillbaka till trygga Miraflores. Därefter var vi på jakt efter ett gym (den på skolan var ett skämt från 80-talet ungefär). Det var lättare sagt än gjort för att de försöker verkligen värva en - vi ville bara veta priserna, öppettider, pass. Istället gör de allt för att man ska köpa ett gymkort just den sekunden, bara för att få lite information måste man ha ett personligt samtal så att personen kan erbjuda extrarabatt om vi köper det nu etc. Frustrerande. Till slut lät jag mig övertalas av den killen på närmaste gymmet men som också var dyrast. Nu i efterhand känns det väldigt dyrt... Men allt var splitternytt, fräscht, hade bra service och hade en spa-avdelning. Dessutom känner jag mig själv - om det ligger för långt bort och jag måste gå igenom halva Miraflores i träningskläder kommer jag inte gå dit lika ofta. Hoppas det blir bra, även om det inte kommer bli lika kul att träna som i höst med Fernando bakom disken och Iban i salen... Jag hämtade även upp tvätten (älskar redan detta tvättsystem!).
För övrigt börjar jag och Alex bli riktigt bilda för hur mkt saker är värda här eftersom det mesta är billigt (förutom gymkortet...). Idag nobbade vi t ex en taxi för att han inte ville köra oss till "shoppingcentret" under 10 soles, ungefär 25 SEK! Notan på lunchen gick på 46 SEK för tvårätters med dryck. För oss båda alltså.
Eftersom området som Polvos Azules, "shoppingcentret", ligger i ett mindre bra område blev vi rekommenderade att lämna kamerorna hemma. Nedan istället bild från gårdagens Carnaval i Barranco, Alex på combis och förvirrade mig på PUCPs enorma campus.
Efter lunch på ett riktigt lokalt hak åkte vi tillbaka till trygga Miraflores. Därefter var vi på jakt efter ett gym (den på skolan var ett skämt från 80-talet ungefär). Det var lättare sagt än gjort för att de försöker verkligen värva en - vi ville bara veta priserna, öppettider, pass. Istället gör de allt för att man ska köpa ett gymkort just den sekunden, bara för att få lite information måste man ha ett personligt samtal så att personen kan erbjuda extrarabatt om vi köper det nu etc. Frustrerande. Till slut lät jag mig övertalas av den killen på närmaste gymmet men som också var dyrast. Nu i efterhand känns det väldigt dyrt... Men allt var splitternytt, fräscht, hade bra service och hade en spa-avdelning. Dessutom känner jag mig själv - om det ligger för långt bort och jag måste gå igenom halva Miraflores i träningskläder kommer jag inte gå dit lika ofta. Hoppas det blir bra, även om det inte kommer bli lika kul att träna som i höst med Fernando bakom disken och Iban i salen... Jag hämtade även upp tvätten (älskar redan detta tvättsystem!).
För övrigt börjar jag och Alex bli riktigt bilda för hur mkt saker är värda här eftersom det mesta är billigt (förutom gymkortet...). Idag nobbade vi t ex en taxi för att han inte ville köra oss till "shoppingcentret" under 10 soles, ungefär 25 SEK! Notan på lunchen gick på 46 SEK för tvårätters med dryck. För oss båda alltså.
Eftersom området som Polvos Azules, "shoppingcentret", ligger i ett mindre bra område blev vi rekommenderade att lämna kamerorna hemma. Nedan istället bild från gårdagens Carnaval i Barranco, Alex på combis och förvirrade mig på PUCPs enorma campus.
