Memoirs of a chatterbox

Efter nästan tre veckors lidande och klagande angående min mage tog jag idag tag i saken. Tidigare ville jag tro att värken, illamåendet och problemen skulle gå över, då många gringos har problemen med magen när de anländer till Peru. Dock inte on-off under tre veckors tid...

När jag igår fick jag feber insåg jag att något var galet, då jag aldrig aldrig får feber. Fick nog av det här daltande att jag kommer nog bli bra snart, och gick till vårdcentralen på campus. Creds till PUCP för snabb hjälp! Efter undersökning trodde läkaren först att jag drabbats av salmonella (!) och fick ta blodprov, som senare visade negativt. "Bara" vanlig maginfektion. Yippee. Nu har jag fått antibiotika, en stor flaska med röd saft mot diarré, tabletter mot värken. Lägg sedan på besöken på apoteken igår och veckan dessförinnan, så inser ni nu mitt enorma husapotek som börjar bildas här. Har aldrig varit såhär frekvent besökare av apoteket förr.

Hur jag mår? Piss, rent ut sagt men tackar som frågar. Världens kramper i magen som gör att man mest vill ligga ned, och febern i den +27C värmen med nästan 80% luftfuktigheten gör mig utslagen. Dock är det skönt att ha fått ett besked, så att jag inte har blivit hypokondriker med smärtnivå noll, utan det faktiskt är något fel på mig på riktigt. Får se hur jag ska palla gå till skolan i veckan, på LiU hade jag stannat hemma, men vill inte hamna efter här på en gång...

När jag ändå håller på att klaga, kan jag lika gärna addera att mitt datorbatteri, som varit så alldeles underbart bra (upp till 6h) bestämde sig för att dö. Addera sjukdomen, batteriet, oroande över kurser till det faktum att en person i min nära släkt har gått bort... så inser ni vilken skitvecka jag hade förra veckan. Så, där har ni anledningen till varför uppdateringen på bloggen varit dålig, men ska bli förbättring hädanefter!