Sju kurser i taget?
Nu börjar vi dessutom att få lite bråttom eftersom vi borde skriva in oss på skolan snarast möjligt, för att få tillgång till e-mail och intranätet där lärarna lägger ut sina anteckningar och övningarna. Vi har försökt mejla till LiU för att få ett vettigt svar på problemet (läs "det är okej, ni kan läsa sex kurser så fixar vi det sen") men utan större framgång.
Ska vi seriöst läsa mer kurser än spanjorerna, samtidigt som vi ska försöka plugga matte och lära oss språket? Idiotsystem.
En av salarna. Resten av salarna är snarare klassrum men med lika dåliga stolar i bägge = ryggproblem kommer att infinna sig halvvägs i terminen.
Ett äpple i utbyte mot en godkänd kurs?
Anteckningar från ekonometrilektionen. Det var ungefär så här långt in på lektionen som vi bestämde oss för att ta ekonometrin i vår istället, tur väl det - spanjoren Iban(namnproblemet löst!) i min lägenhet har just meddelat mig att denna är den svåraste kursen på hela fakulteten. Vår första lektion i Salamanca var just ekonometri. Fint.
Jag har funnit vägen
Hoppas som fan att det är en genväg, för jag har jävligt bråttom till målet.
El camino de la lengua castellana = vägen till det spanska språket
I måndags kväll gick vi på en lektion italienska. Ja, du läste rätt. Vi ska läsa italienska på spanska. Som att mitt huvud inte är snurrigt nog nu. Detta endast för att få ihop tillräckligt många poäng och för att läsa något annat än ekonomi, och inte för att vi verkligen vill lära oss detta språk. På plussidan står dock att italienska ges vid Facultad de Filología, det gamla, vackra anrika fakultetet precis vid katedralen. Inte fy och skam ha denna utsikt som skolgård.
Kaktus mumsus
Kaktus Mumsus. Skötselråd: Kaktus mumsus bör stå svalt och i skugga. Bör ej vattnas. Kräver dock daglig plockning av vissna blad.
Hur fin är hon inte?! ♥
Efter lite frustration med schemat och kurser lagade vi vår första gemensamma middag här - tacos!
Ser ni att jag har på mig min nya Universidad de Salamanca-tröja? Ni behöver dock inte vara oroliga för att jag ska glömma er och LiU. Gediget bevis på att mina LiU-takter sitter i fortfarande:
Välkomstmässa = gratisgrejer.
Mi habitación
Lapparna på garderoben är diverse nylärda fraser, t ex perderse = gå vilse.
Utsikt från balkong
Vårt kök
Den mindre av toaletterna
Jag känner att jag trivs finemang hittills! Mina roomies, Vicenzo och Georgia från Italien är jättemysiga och Benoit, fransmannen har alltid nära till skratt. Spanjoren har kommit, lite oklart om hans namn fortfarande... Det enda jag skulle vilja klaga på är att vi inte har något vardagsrum, men det gör inte så mkt. Att internet hackar och har humörsvängnigar som en riktig bitch är däremot värre. Tji fick jag för att diggar mitt rum just för att det är så ljust och har stora fönster - du anar inte hur mkt det drar! På morgonen är det mindre mysigt att gå upp...
Oops.
Ung. = Det är förbjudet att ha fester efter kl 00, böter €300 för varje person som ringer till polisen.
Oops.
Helgen i övrigt
Flyttat.
Firat Milou, roomie från förra boendet. Här med Ella, Marlene och Jeremy!
Bilder från mitt rum kommer senare, dvs så fort jag tagit lite kort på rummet.
Gissa vad vi gjorde igår?
CSN kom igår. Oops.
Senare på kvällen så hade vi förfest härhemma, alternativt ”hicimos botellón”. Jag tänkte att det skulle bli en mindre sammankomst men när Vicente räknade kl 01:20 var vi 42 pers i lägenheten och då hade Benoit med hans franska vänner redan gått… Galet. Jag var lite nervös där ett tag. Dock föll tröttheten in och det blev ingen utgång. (När ska denna eviga trötthet gå över?)
Nu börjar det riktiga livet
Skolan har alltså dragit igång. Vi har de första två veckorna på oss att välja och testa olika kurser, för att sedan skriva in oss. Detta är lättare sagt än gjort då vi måste se till att lektionerna och tentorna på de valda kurserna inte krockar. Dessutom är kurserna här små, de flesta är ca 4,8 ECTS. För att komma upp i 30 ECTS denna termin måste vi alltså läsa 6-7 kurser, vilket känns mastigt, med tanke på att tentorna på alla dessa ligger de två sista veckorna av januari.
Dock börjar det ordna sig lite, vi har fått ihop halva schemat nu verkar det som. Var på en ekonometrilektion idag och igår men har nu bestämt oss för att läsa det i vår istället då den kräver mattekunskaperna som vi ännu inte har. Vi var också på en makroekonomilektion idag, thank god verkar den intressant och läraren rätt pedagogisk. Ska nog läsa en juridikkurs också, även om det är läskigt att läraren spottar ut frågor till vem som helst. Kursen i EU:s ekonomi verkar intressant men läraren är så otroligt tråkig och ordentlig plus att han pratar tyst och snabbt. Att kursen dessutom går ons 20-22 och fre 16-18 gör det hela inte bättre, så vi kommer nog att stryka ett streck över den kursen med.
Den viktigaste nyheten jag har att komma med är att jag nu har funnit mig en lägenhet! Nåväl, ett rum i en lägenhet snarare. Nu är det slut med jobbiga samtal och ångest över boendet, så skönt! Jag flyttade in i fredags och känner att jag kommer nog att trivas :) Nu bor jag med två italienare och en fransman. De verkar jättetrevliga och charmiga :) Den 1 okt flyttar det in en spanjor och en mexikanare!
Lite bilder från de senaste dagarna: 
Så här fint mådde jag första skoldagen.
Efter första infomötet, jag med min trogne vän fickordboken.
María Josés underbara paella.
Detta fick jag av Ella när jag hade som mest boendeångest. Fint va? :)
Campus Unamuno de Salamanca.
Med andra ord börjar sinnestämningen lugna sig lite, nu när jag börjar få ordning på mitt liv som utis i Salamanca!
PS. Häromdagen skulle vi gå på body pump, men de hade bytt plats på den och spinningen, så without no mercy skrev Ella upp oss på spinningen istället. Denna gång dog jag dock inte (mkt tack vare nya träningsbyxor och en manlig instruktör), men nästan. DS.
En dålig medborgare
Jag tycker verkligen att man ska rösta. Känner mig som en hycklare nu som inte gjort det, men förhandsröstningen började först samma dag som vi åkte. Finns inget konsulat/ambassad i Salamanca så man hade varit tvungen att åka till Madrid för att rösta. Så det blev inget. Men jag behöver inte känna mig som en dålig medborgare, eftersom jag inte är någon sådan (inte en svensk sådan åtminstone) och för att jag då inte fått rösta i riksdagsvalet i alla fall...
Söndagsångest deluxe
I helgen har vi inget gjort något särskilt alls egentligen. Vi har kollat lite på lägenheter till mig, tränat (träningsvärk för första gången på två månader ungefär) och tagit det lugnt. Igår eftermiddag åkte vi till ett shoppingcenter i utkanten av stan. Jag har suktat efter en klänning ända sen vi kom hem men tog aldrig tag i att prova den då, och pga mitt velande tog den sen slut i butiken. Och vet ni vad? Den fanns i shoppingcentret! Glädje! Ella lyckades köpa med sig ett par jeansshorts (äntligen).
Angående boendesituationen, har jag nu sett fyra lägenheter (rum) med högst varierande standard och läge. Nu tror jag mig ha hittat en lägenhet jag vill ha men den ligger ännu längre bort från skolan och lite längre från centrum också, men det kändes bra, den var fräsch och folket verkade trevliga. Läge eller trivsel, det är frågan. Vet inte hur länge jag vågar vänta heller i och med att jag ringt 20 st och av dessa var 15 antingen upptagna, för helår eller för hela lägenheten, plus att någon annan kanske snor mig lägenhet om jag väntar för länge. Hur kräsen ska man vara? Tänk så hittar jag en lika bra men mycket närmare till allt?
Imorgon börjar skolan och det känns inte alls särskilt bra, jag är inte alls redo och något nervös. Kommer jag att fatta nåt? Vilka kurser ska vi läsa? Hur blir det med matten? Hur ska vi göra med alla tusen papper? Kommer det vara introduktionsveckor eller aktiviteter för utisarna? (Jag hoppas verkligen att det ska vara lite invigning och grejer för hittills har vi inte sett röken av det). Nej, fy. Hoppas det går bra imorgon alltså, jag hatar att vara nervös och jag hatar mig själv för att jag är nervös. Vad är det värsta som kan hända, egentligen? Fatta nada, inte få nå amigos, välja fel kurser, kämpa som en gris och ändå kugga alla, inte få CSN, bli återbetalningsskyldig Erasmus? Piece of cake…
Ellas födelsedag
I två veckors tid har Ella tjatat om en speciell pyjamas. Varje gång vi passerat Women’s secret har hon spanat in den. Så jag hade länge tänkt att jag skulle köpa den till henne i födelsedagspresent. Inte det lättaste dock när vi hela tiden håller ihop, började fundera lögner för att komma ifrån haha. Till slut löste det sig och jag sprang och köpte den. Dock skulle hon envisas med att gå in på butiken för att testa den dagen före födelsedagen när jag redan köpt den. Lyckades dock lite fint att övertala henne att köpa den först på födelsedagen ;) Hon blev hursomhelst jätteglad och hon misstänkte inget! Igår förmiddag spenderade vi i diverse butiker och shoppade något!
På eftermiddagen hade vi planerat in en spa-dag. Dock gick detta mindre bra eftersom ångbastun och jacuzzin tog en evighet på sig att bli jummen. De blev aldrig varma. I oktober är det tydligen bättre, säger de. Men vi bastade i vanliga bastun, testade ”cama caliente”, gjorde ansiktsmask och hårinpackning så det var mysigt ändå!
Senare på kvällen gick vi ut och åt tillsammans med Marlene som bor här med oss. Vi hade planerat att gå till en italiensk restaurang men när vi väl kommer dit har det också gått i konkurs, så det fick bli annat, men det var gott hursomhelst :)
Proppmätta går vi till bion. Valet blev mellan dubbat på spanska eller dubbat på spanska. Vi såg en komedi med Jennifer Aniston dubbat, men helt okej var det :) Vi var de enda på hela visningen, helt underbart haha! Filmkillen bara skrattade men jag berättade att det var Ellas födelsedag. Efter en stund kommer filmkillen tillbaka med den största popcornen de har och säger grattis, haha! Synd bara att vi var proppmätta och hade redan köpt popcorn. Så den fick följa med hem, och än står den i Ellas hylla.
Var sitta?
Efter bion hade vi tänkt att gå till Ellas favoritklubb från förr, men när bion väl var slut var vi också det. Plus att regnet började just ösa ner. Så vi gick hem. Det verkar som vi börjar bli gamla, för vid frukosten idag berättade Milou att hon hade varit ute till kl 06 och vi bara gäspade åt tanken. Det är tungt att vara 22.
Ieronimus
Heter det högsta tornet i katedralen. Om man pröjsar €3,75 får man klättra upp dit, vilket vi gjorde igår. Det är nästan så att man blir lite hemmablind, för ibland blir man lite nonchalant och glömmer hur vacker denna stad verkligen är. Eller vad säger ni?
La Casa de las Conchas, ung Snäckornas hus. Det sägs att det gömmer sig en skatt under någon av dessa snäckor, därför saknas en del av dem...
A trip to hell
För det första, när vi kommer dit har många redan ställt upp sina cyklar. Man skulle själv flytta på dem och de var inte alltför lätta kan jag meddela. Vi försöker skjuta och putta på dem så gott det går, lyckades till slut flytta oss ungefär en ynka meter för att stå i hörnet. Då berättar en av de mer rutinerade att nej, nej vi måste stå som i en ring. Eftersom det nu anlänt än mer människor så hamnar vi givetvis rakt framför näsan på instruktören. Självklart. Efter detta står vi där som två likadana fån (svart linne, svarta byxor och diadem) och försöker lista ut hur man ställer in sadeln. Som tur var mannen bredvid mig trevlig och hjälpte oss.
Sen började en timmes lång färd rätt ner till helvetet. Svettet rann så att man blev alldeles glansig. AC har de nog inte hört talas om?! Alldeles för varmt. För jobbigt. Det värsta var att det fanns ingen klocka så att man hade ingen aning om hur långt det var kvar tills pinan skulle sluta. Tur att den trevliga mannen hade det lika tungt som mig, för vi gav varandra blickar som sa ”por favor, kill me now” då instruktören skrek ”uno más”. När hon mot slutet av passet säger ”dos más” blev det till slut för mkt och jag brister ur mig till Ella: ÄR HON HELT DUM I HUVUDET ELLER?! Vrider ner två snäpp istället för uppåt.
Efteråt var det två svettiga tomater till svenska flickor som klev ur salen. Någon timme senare (i sängen kollandes på en film med chips och choklad) kändes det dock ganska skönt i kroppen. Kanske göra om det igen? Fast inte riktigt, riktigt än.
Erasmus
För er intereserade kan jag meddela att jag börjat kolla på lägenheter, men hittills har det gått sådär...
Angående matten
Vi har nu fått det bekräftat att de mattekurser vi skulle vara tvungna att läsa är utan lärare, inga lektioner. Endast en tentamen. Efter en maildiskussion med programledare och kursansvarig hemma har vi kommit fram till att vi läser kursen som ges hemma nu på distans mha kursmaterial på hemsidan och gamla tentor. Dock får vi ej tentera på distans, så det får vi göra nästa höst istället, vilket känns lite omständigt. Däremot känns denna kurs inte lika hopplös som de lärarfria här i Spanien, så det är nog den bästa möjliga lösningen, även om detta innebär heltidsstudier här i Salamanca nu samtidigt som vi ska läsa Matematiska Metoder på distans. Yippee key jay motherfucker.
Två bilder för att visa vår sinnestämning de senaste dagarna.
Contratiempos*
Nu följer en update på de senaste dagarna som inte varit allför roliga. I söndags kom vi hem, som sagt kl 04:15 med tåget. Som ni säkerligen förstår var vi mindre pigga denna dag. Nåväl, vi klev upp till kl 12 för att gå på medeltidsmarknaden. Speciell upplevelse men mysig! Allt från rökelse, smycken, tavlor, läder till bröd och kött såldes.
Resten av söndagen var inte alltför händelserik, förutom att på kvällen skulle vi gå till ett internetcafé, men då valde Ellas dator att gå sönder - vi tror att det är fel på batteriet, men ingen av oss är direkt datorgenier. För att lösa detta problem har vi gått till diverse datorbutiker för att få höra att det finns endast två apple stores i hela Spanien och självfallet ingen av dessa här. Så just nu verkar det som att vi måste beställa en alt åka till en stad 1,5h härifrån för att köpa en.
Både igår och idag har vi gått till skolan och fått diverse papper, försökt förstå vad vi ska göra med dessa, stått i kö till olika kontor för att få hjälp bara för att veta att vi är på fel ställe. Allt verkar gå emot oss. Nu har vi fått veta att vi kan inte göra något förrän den 20:e iaf, så nu har vi slösat två dygn på inget.
Jag har börjat kolla lite på lägenheter också men allt verkar väldigt krångligt - alla vill lura en. Kanske lika bra att bo kvar? Äh, vet inte. Idag har vi dock köpt oss ett gymkort - känns riktigt bra faktiskt, det är dags att komma igång nu. Personalen är kanontrevlig och det finns de pass vi vill gå på. Plus att i omklädningsrummet finns det en bastu, en ångbastu och en jacuzzi... :)
Dock återstår vårt största problem. Vi har fått veta att matematikkurserna (som redan på förhand kändes omöjliga) är sin docencia - utan lärare, dvs inga lektioner, ingenting. Endast en tenta. Kommer aldrig i hela my fuckin' life att gå. Vi känner oss helt handlingsförlamade och uppgivna. Försöker mejla hem till LiU men det verkar inte som att vi får alltför mkt stöd därifrån...
*Motgångar
Dagens skämt
Ella: Sverige.
Tack för den. Nu är mitt redan obefintliga självförtroende inom det spanska språket på botten. Joooder.
San Sebastián, in photos
Utsikten från vår balkong på hostelet, mitt i gamla staden
Bilden är tagen utanför vår port. Som ni ser bodde vi på bargatan. Räkna för er själva hur många barskyltar ni ser...
Zurriola Beach, som är surfstranden
Fiskehamnen i gamla staden
Utgång med australienarna
La playa de la Concha 
I slottet på Mont Urgull
Ser ni Ella på balkongen? Bokstavligen ovanför en bar.
Frukost på Zurriola Beach!
El Piene del Viento
Utsikten från toppen av Mont Igeldo, helt underbart
Hur fan ska man kunna välja?!!?
Vi lyckades välja, till slut. (Men pizzorna senare på kvällen delade vi 50/50 för att vi inte kunde bestämma oss).
Som ni ser, var San Sebastián alldeles, alldeles underbart.
San Sebastián
Madre mía, vilken stad. Jag tror nog att både jag och Ella är lite småkära i Sebastián. San Sebastián alltså. Idag verkar vi ha hamnat i någon slags post-SS-depression.
Med andra ord har vi haft det riktigt, riktigt bra. Vi har varit riktiga turister och fotat allt och posat med allt och gått runt på sightseeingturer, både till Mont Urgull och med tåg upp till Mont Igeldo, de båda bergen som ligger runt sundet. Det var som det stod i guideboken: the view will take your breath away. Otroligt vackert var det med utsikt över stranden och hamnen!
Vi har strosat runt i de pittoreska gränderna i gamla staden, ätit tapas, kikat i souvenirbutiker, ätit underbar glass, shoppat lite grann, besökt kyrkorna, försökt bli uppraggade av diverse inkastare etc. Efter den första dagen var vädret alldeles underbart, även om lite blåsigt. Så då blev det playan, och denna gång valde vi den andra stranden, Zurriola, som även är känd som surfarstranden ;)
Vi bodde helt okej, inte det bästa hostelet jag sett, inte det sämsta heller. Dock första gången som jag varit med om ett hostel som påstår sig ha kök som varken har spis, ugn, mikro eller bestick, tallrikar, samt EN toalett på ungefär 20 pers… Läget var dock kanon, och det var billigt. Vi bodde med ett gulligt japanesiskt par som knappt kunde engelska men skulle resa i ett år (!) och två australienare (tjejer, kanske ska förtydligas…) som vi hängde en del med.
Det verkar som att det står gott om San Sebastián i Lonely Planet eftersom staden var full av turister och backpackers. Många backpackers = många ungdomar = många snygga människor… Och det kändes nästan som att jag var en fri, lycklig backpacker igen. Jag saknar dessa dagar, att vakna utan att ha några måsten...
Otroligt nog har det mesta gått i vår väg, trots att oturen verkar följa mig och Ella som Piff och Puff (jag vill gärna tro att jag skulle vara Piff med de smarta idéerna men det är jag som är klantigast so I rest my case). Ja, eller allt förutom att vi bodde bokstavligen ovanför en bar vilket gjorde att sömn blev en bristvara, att första dagen när vi skulle sola så valde himlen att öppna sig för att så fort som vi kom till stranden och så snart vi gått hem och bytt om till torrt bli till strålande solsken, att alla surfare bodde på fel våning av hostelet, att vår beslutsångest slog till stup i kvarten (iofs skönt att någon är lika dålig som mig), att alla spanjorer som vi pratade spanska med valde att tala engelska tillbaka (why, why, why?).
Resans album: Andreas Grega – En Sak i Taget, lyssna in!
Anyhow, kommer helt klart att se tillbaka på dessa dagar som en skön tid och kommer framförallt att sakna stämningen i strandstaden San Sebastián. Mer bilder kommer senare!
Snabb update fran San Sebastian
Idag har vi lekt turister i staden och vi har bl a kollat pa fortet som ligger hogst upp pa en kulle. Mysig stad, verkligen! Hostelet ar ok, men haller inte riktigt samma klass som i Australien. Dessutom lyckades vi pricka in att valja hostelet som ligger bokstavligen pa bargatan = sova ar en mindre omojlighet. Lika bra att vara ute sjalv ocksa da kanske? Och pa tal om Australien, bor det tva aussies i vart rum som vi gick ut med en stund igar och det blir en till utgang med dem ikvall ocksa!
Att beställa middag
Så här ser det ut varje kväll när vi ska beställa, jag och ordboken. Lika bra slå upp så att man inte får in blodkorv eller kanin, tänker jag.
Mot San Sebastian
Igår bokade vi biljetter till San Sebastian, vi åker imorgon! Vi är båda väldigt excited eftersom vi hört så mycket gott om det, alla säger att det ska vara väldigt vackert! Hoppas på badväder för stranden ser ut att vara kanon! Jag ska ta fram mina gamla backpacking skills - vi ska bo på hostel, tjohoo... :) 6h tar det med tåget, men vad gör väl det när man har semester? :) Vi stannar där tills lördag kväll då vi tar nattåget hem. Så håll till godo, hörs på söndag!
Förresten har även Ella gått över till the dark side. Se för er själva här.
En vanlig dag i Salamanca
Mattepluggandet inleds på förmiddagen. På kafé för att göra det något trevligare.
Salamanca by night
Så här mycket folk är det aldrig i Vässan. Så här är det i Salamanca. På en söndag.
Några av las casetas (tapasrestauranger som nu under festivalen lagar mat i dessa) som finns överallt i staden.
Pinchos till middag!
Churros till efterrätt som äts till en trevlig film. MUMS.
Söndag
Det märks verkligen att allt är spanskt här. Mentaliteten bland folket är helt annorlunda, spanjorerna är trevliga och öppna, till skillnad från oss torra svenskar. Allt är också förskjutet, t ex är lunchen inte förrän vid halv tre och därefter är det siesta och de allra flesta affärer är då stängda, mycket förståeligt då det är så enormt varmt mitt på dagen. Allt öppnas igen runt 17 och har öppet till 21. Igår kväll tog vi en efterlängtad shoppingrunda som dock blev misslyckad då vi höll igen plånböckerna. Mycket av detta beror på veligheten och beslutsfattandet. Som ni vet, är detta inte en av mina styrkor. Ser man på, det visar sig att Ella är likadan. Så dubbelt upp med velandet, vilket par vi är :) Men nu har vi sagt till oss själva att skärpa till oss till nästa runda. Tidigar under dagen besökte vi en av de allmänna poolerna och solade! Förutom att vattnet var iskallt (Ella, norrlänningen själv trivdes som fisken i vattnet) hade vi det riktigt glassigt.
Senare tog vi en liten promenad till las casetas, som är som små stånd med säljer dryck och pinchos (tapas) för en billig peng. Grymt gott! Tydligen ska dessa vara kvar hela festivalen som påbörjas nästa vecka, så middagen framöver är fixad.
Hittills har vi hållt oss lugna på kvällarna, kollat på någon film eller serie. Men någon kväll framöver ska vi gå ut och testa på nattlivet här! Ella har testat det alltbra många gånger förr med goda recensioner, så jag har höga förväntningar. Men idag är det söndag - så det dröjer nog någon dagar till.
Solning vid en av stadens pooler
Jag och Ella på Plaza Mayor och en av de många kyrkorna i staden
Nu är det +33C och det är snart dags för lunch. I eftermiddag ska vi försöka komma igång med matten. Hur mår ni? Förresten har vi bestämt oss för att åka till San Sebastian nästa vecka!
Salamanca, in photos
Saker vi funderat på dessa dagar
- Varför så många av snyggingarna är lammkött
- Varför man tar med sig en hamster till klädaffären
- Varför man glömmer bort vardagsuttryck på spanska till förmån för ord som kredit och debet och utbud och efterfrågan (numera är fickordboken alltid med). Det optimala vore om båda fick plats...
- Varför vi tog med oss regnjackor överhuvudtaget när under de fyra ggr Ella varit här har det sammanlagt regnat 3-4 ggr
- Hur vi ska lyckas hålla oss ifrån det enorma utbudet av sötsaker, bakelser, tårtor, kakor
- Varför vi tog med oss kläder överhuvudtaget då det finns ett enormt shoppingutbud här
- Varför vi måste plugga den omöjliga mattekursen
- Varför Ellas bästa gym har valt att helt plötsligt lägga ned
- Vad är poängen med flipflops med bootsskaft som verkar vara högt i kurs här...
- Varför vi inte har internet hemma
- Varför jag (och tydligen Ella också) har sånt flyt med allting, ett gott exempel är resan. Dubbelt upp med otur antar jag. Vi fick just höra att vårt fakultet ligger långt åt helvete...
Salamanca
Vi bor hos Ellas gamla värdfamilj som har tre lägenheter som sitter intill varandra. I två av lägenheterna bor det studenter, mest amerikanare. Vi äter frukost och lunch tillsammans med familjen och de andra utbytesstudenterna och under dessa måltider är tanken att vi ska öva vår spanska. Jag måste tyvärr meddela er att den ej är på topp... Hur ska detta gå? ;P Som tur är talar folket här den renaste spanskan i landet, vilket underlättar! Boendet är bra förutom att det inte finns internet, så nu sitter vi vid Plaza Mayor och snor nåt oskyddat nätverk.
Hittills har vi mest chillat. Ella har visat mig runt i staden och vi har ätit deras typiska efterrätt, gofres. Mums. Annars har vi solat i parken, spanat på spanjorer och strosat lite i affärer. Jag insåg snabbt hur lite kläder jag har med mig och hur stort utbudet är. Efterfrågan från min sida är stor... Men ska hålla i plånboken ett tag till. Tror jag iaf. Imorgon ska det bli upp mot +35C, så då åker vi nog till någon av poolerna som finns.
Planer för de närmsta dagarna är att hänga på gatufestivalen som börjar ikväll, åka till San Sebastian någon dag och fixa boende och lite papper inför skolstart.
Jag har fixat ett spanskt SIM-kort - mitt nya nr är:+34 633 674 656!
Bilder kommer senare!
Resan
Resan började kl 05 med buss och efter drygt en timme möttes jag och Ella upp på Arlanda. Våra väskor vägde 45 kg, istället för tillåtna 40 kg. Efter en liten varning fick vi ändock slippa betala. Sweet. Båda flygen gick bra, även om flyget från Prag till Madrid blev något försenat. Väl i Madrid var det dags för lunch. Läge att hitta donken. Övervägde ett tag att fråga "Dónde está el donk?" men insåg att detta skulle nog inte gå igenom. Lyckades dock beställa en McPollo (McChicken, hahaha!) på engelska. Vägrade spanska första dagen.
Vi hade fått höra att det går bussar från terminal ett direkt till Salamanca, så vi börjar släpa oss dit vår lilla packning på nästan 30 kg var. Väl framme får vi höra att bussbolaget gått i STREJK. Hur stor var den sannolikheten liksom? Då var det bara att vända om. Gick till terminal två för att åka tunnelbana. Klädda som riktiga turister med enorm packning såg vi nog allmänt vilsna ut på metron. Efter enormt släpande på dessa underbara väskor kommer vi till centralstationen i Madrid för att ta tåget till Salamanca. Vi måste, självfallet, just missat en för nästa gick först kl 20. Vi landade i Madrid runt tre så det tog oss drygt tre timmar att ta oss till stationen. Tre timmar av underbart släpande.
Resten av kvällen gick dock bra, med middag på tåget och regn utanför, och kom slutligen fram till Salamanca kl 23. Då valde familjen att inte svara i telefon så det blev en liten stund till av väntande innan vi kunde ta taxi till boendet! Den dåliga dagen kompenserades dock av att vi möter Mr Hottie utanför porten och det visade sig att han bor med oss. Trevligt!
