Pisco sours, combis och cakepops
I fredags tog killarna med mig till centrum av Lima för att visa mig stadens äldsta pubar. Jag ville var se limeños går ut, och bad dem visa mig de äkta, bästa, skabbigaste ställena i gamla stan - ni vet de krypin som endast lokalbefolkningen hittar till. Sagt och gjort och dit for vi. Problemet var bara att deras favorithak, ett av de äldsta barerna i stan, hade stängt för att elen hade gått. Jävla Peru. Så istället vandrade vi vidare till ett flashigt hotell vid ett av de finaste torgen i stan, där pisco sour sägs ha upptäckts. Vad vi skulle beställa var givet med andra ord.
Hotel Bolívar.
Jonathan, jag och Pop.
The original pisco sour?
Lite senare gick vi till ett liknande ställe för att fortsätta beställa drinkar, ny sorters pisco sours på ett liknande hotell som också hävdar att det var här som drinken kom till.
På vägen till bussen hände det något läskigt - vi såg en kille bli rånad. Fem killar kom och trängde in honom i ett hörn och bad hotfullt om hans pengar. Borta som jag är, ser jag dem inte, utan märker att stämningen förändras och att Jonathan helt plötsligt tar min hand hårt och säger åt mig att gå fort som fan. Usch, läbbigt. Förutom det var det en rolig kväll!
I lördags kväll var vi på bio. Vi såg This means war!, en romantisk komedi om två agenter som börjar dejta samma tjej, sevärd! På söndag eftermiddag ville vi passa på att göra någonting, så vi bestämde att vi skulle ta en promenad i Barranco. Lättare sagt än gjort då vi hamnade på fel combi och hamnade helt galet. När det på gatuskyltarna stod en annan stadsdel och combin irrade på smågator insåg vi att det var dags att hoppa av. Idiot till cobrador som för det första inte sa åt oss när vi skulle gå av, och för det andra inte gav oss instruktioner om hur vi skulle kunna ta oss tillbaka. Som tur var hittade vi en tant som berättade vilken combi vi kunde ta för att komma till vårt mål och dryga timmen senare kom vi äntligen fram till charmiga Barranco.
Söndagen avslutades med den vanliga traditionen - en froghurt i parken. Senare på kvällen försökte vi oss på att göra cakepops. Det blev ett enda stort fail då chokladen inte ville stelna, trots otaliga försök med vattenbad, mikro och kastrull. Så vi återkommer med nytt försök med annan choklad, och då, om ni har tur, får ni se en bild för att dessa var alldeles för pinsamma att ta kort på.
Kommentarer
Trackback
