Hasta luego, Perú
Idag går mitt flyg, hem till trygga Sverige.
Tack alla inblandade för denna underbara, speciella, annorlunda termin. Jag har lärt mig så mycket och sett och upplevt många nya ting. Peru är ett fantastiskt land och en vacker dag vill jag återvända. Det tog ett tag för mig att uppskatta Lima, men det har nu hittat en plats i mitt hjärta, inte för staden i sig, utan mest för alla upplevelser, saker som skett här men främst för alla nya vänskaper!
Tack alla inblandade för denna underbara, speciella, annorlunda termin. Jag har lärt mig så mycket och sett och upplevt många nya ting. Peru är ett fantastiskt land och en vacker dag vill jag återvända. Det tog ett tag för mig att uppskatta Lima, men det har nu hittat en plats i mitt hjärta, inte för staden i sig, utan mest för alla upplevelser, saker som skett här men främst för alla nya vänskaper!
Cieneguilla
Efter lite diskussion bestämde vi oss för att åka till Cieneguilla, en liten by en halvtimme utanför Lima. Intressant taxifärd minst sagt där vi passerade från lyxområde till fattiga delar... I Cieneguilla finns det en massa club campestres, ungefär resorts. Hit åker los limeños för att komma ifrån hetsen i staden. Min lycka var enorm när solen kom fram! Jag hade tjatat om att jag ville åka till ett ställe med sol, men det är i princip omöjligt i närområdet, trodde jag. Tydligen har Cieneguilla ett mikroklimat med sol, och detta visste Jonathan om och höll detta som en överraskning för mig :)
Vi gjorde inget speciellt egentligen, spelade kort i solen, drack öl, såg på film, men mest bara var med varandra, umgicks och tog det lugnt. Riktigt, riktigt mysig helg.
Dock hade vi båda otur, båda blev magsjuka under natten och hela söndagen mådde vi båda dåligt. Nu är han frisk men jag är fortfarande väldigt sjuk. Jag är nervös över hur mitt flyg ska gå imorrn :(
Vi gjorde inget speciellt egentligen, spelade kort i solen, drack öl, såg på film, men mest bara var med varandra, umgicks och tog det lugnt. Riktigt, riktigt mysig helg.
Dock hade vi båda otur, båda blev magsjuka under natten och hela söndagen mådde vi båda dåligt. Nu är han frisk men jag är fortfarande väldigt sjuk. Jag är nervös över hur mitt flyg ska gå imorrn :(
Tofflande
Ursäkta det dåliga bloggandet. Jag har tofflat.
Här får ni en update om min vecka, so far.
I måndags hade jag och Maria bestämt att åka till Pachacamac, ett museum och arkeologiska fynd. Maria tog med sig sin Jorge, som fick agera guide och vakt. Tur var det ändå att han var med oss, då det var inte helt lätt att hitta. Vi fick ta två olika combis, och områdena där var inte bland de bästa i Lima. Han vakade över oss, sa åt oss när det var okej att passera gatan, när gå av och på, sa åt oss att hålla oss mot väggen där det var säkrast och han skulle gå närmast gatan. En gång sa han åt oss att stanna till lite. Efteråt berättade han varför, det hade gått ett skumt gäng på andra sidan, och jag och Maria märkte ingenting...
Anyhow, när vi kommer fram till Pachacamac berättar vakten för oss att det är stängt. Öppet tis-sön och vi var där på en månad, hur typiskt var inte det? Vi åkte istället till den närliggande kyrkogården, i brist på annat (alla andra muséer var också stängda, plus att vi var i utkanten av Lima).
Så här såg kyrkogården ut, ganska annorlunda mot hemma. Gravstenarna ligger ner på marken istället för ståendes som hemma. Annat alternativ, och billigare grav, är dessa nedan, som i en vägg. Kändes väldigt konstigt för oss finnar se det så, men Jorge berättade att det var väldigt vanligt. Annan skillnad var barnens gravar, som var fyllda med luftballonger och leksaker, som om detta skulle ge de avlidna barnen glädje, en positivare synsätt mot den vi har hemma. Det märktes också att barnadödligheten här är mycket högre än hemma, då många av dem var endast fåtal dagar gamla, hemskt...
Visst, peruanerna brukar vissla och skrika efter oss på gatan, men denna dag tog priset. Busschafförer blinkade avundsjukt åt Jorge, och varannan bil tutade. T o m lesbianer skrek efter oss på gatan, den hade jag inte fått förr... Bottennappet var på kyrkogården - visslade folk åt oss, och det kändes väldigt respektlöst och ungefär här som Jorge fick nog haha...
Därefter åkte vi tillbaka till Chorrillos, där Jorge (och Maria nu också) bor. Jorge är surflärare och bor med bara surfarpolare, och detta märktes i den hippie/surfinspirerade lägenheten med marijuanaplantan på balkongen... Efter lunch och promenad åkte jag hem till mitt!
Sötnosarna på Malecón och på stranden i Chorrillos.
Tisdagen var en dag fylld med ärenden, då Jonte var tvungen att fixa massa papper inför jobbstarten idag. Jag följde efter som en liten svans! På kvällen såg vi på fotbollsmatchen hos hans kompis Edward. Onsdagen var en trevligare dag, som påbörjades med Ceviche-lunch på ett välkänt ställe i närheten.
Två saker jag kommer sakna från Peru: limonada + choclos!
Mmm, ceviche!
Jontes mat, Tiraditos, typiskt peruansk fiskrätt med sötpotatis.
Sen råkade vi testa lite efterrätt, cheesecake och Suspiro a la limeña, typisk limensk efterrätt. Himmelrike.
På kvällen åt vi middag i Larcomar och såg den sista Harry Potter-filmen i 3D. Väldigt trevlig dag :)
Riktiga puddingar, sí o no?
På torsdagen var planen att jag skulle följa med hans mamma till Parque de las Leyendas, typ ett zoo. Dock försov vi oss, så det blev en dag framför Prison Break i soffan istället, vilket inte gjorde så mycket alls :) Till kvällen lagade vi tacos och drack vin. Mys!
Idag började Jonathan sitt nya jobb! Jag spenderade dagen shoppandes lite souvenirer och lite presenter till mig själv ;) På eftermiddagen fikade jag med Jens, det var trevligt. Jonathan var förbi här en sväng på kvällen, nu är han ute med sina kompisar (tjejförbud tydligen så jag är kvar hemma...). Imorgon åker jag med min fine peruan på en liten weekend, ska bli mysigt att bara umgås och vara tillsammans :)
Här får ni en update om min vecka, so far.
I måndags hade jag och Maria bestämt att åka till Pachacamac, ett museum och arkeologiska fynd. Maria tog med sig sin Jorge, som fick agera guide och vakt. Tur var det ändå att han var med oss, då det var inte helt lätt att hitta. Vi fick ta två olika combis, och områdena där var inte bland de bästa i Lima. Han vakade över oss, sa åt oss när det var okej att passera gatan, när gå av och på, sa åt oss att hålla oss mot väggen där det var säkrast och han skulle gå närmast gatan. En gång sa han åt oss att stanna till lite. Efteråt berättade han varför, det hade gått ett skumt gäng på andra sidan, och jag och Maria märkte ingenting...
Anyhow, när vi kommer fram till Pachacamac berättar vakten för oss att det är stängt. Öppet tis-sön och vi var där på en månad, hur typiskt var inte det? Vi åkte istället till den närliggande kyrkogården, i brist på annat (alla andra muséer var också stängda, plus att vi var i utkanten av Lima).
Så här såg kyrkogården ut, ganska annorlunda mot hemma. Gravstenarna ligger ner på marken istället för ståendes som hemma. Annat alternativ, och billigare grav, är dessa nedan, som i en vägg. Kändes väldigt konstigt för oss finnar se det så, men Jorge berättade att det var väldigt vanligt. Annan skillnad var barnens gravar, som var fyllda med luftballonger och leksaker, som om detta skulle ge de avlidna barnen glädje, en positivare synsätt mot den vi har hemma. Det märktes också att barnadödligheten här är mycket högre än hemma, då många av dem var endast fåtal dagar gamla, hemskt...
Visst, peruanerna brukar vissla och skrika efter oss på gatan, men denna dag tog priset. Busschafförer blinkade avundsjukt åt Jorge, och varannan bil tutade. T o m lesbianer skrek efter oss på gatan, den hade jag inte fått förr... Bottennappet var på kyrkogården - visslade folk åt oss, och det kändes väldigt respektlöst och ungefär här som Jorge fick nog haha...
Därefter åkte vi tillbaka till Chorrillos, där Jorge (och Maria nu också) bor. Jorge är surflärare och bor med bara surfarpolare, och detta märktes i den hippie/surfinspirerade lägenheten med marijuanaplantan på balkongen... Efter lunch och promenad åkte jag hem till mitt!
Sötnosarna på Malecón och på stranden i Chorrillos.
Tisdagen var en dag fylld med ärenden, då Jonte var tvungen att fixa massa papper inför jobbstarten idag. Jag följde efter som en liten svans! På kvällen såg vi på fotbollsmatchen hos hans kompis Edward. Onsdagen var en trevligare dag, som påbörjades med Ceviche-lunch på ett välkänt ställe i närheten.
Två saker jag kommer sakna från Peru: limonada + choclos!
Mmm, ceviche!
Jontes mat, Tiraditos, typiskt peruansk fiskrätt med sötpotatis.
Sen råkade vi testa lite efterrätt, cheesecake och Suspiro a la limeña, typisk limensk efterrätt. Himmelrike.
På kvällen åt vi middag i Larcomar och såg den sista Harry Potter-filmen i 3D. Väldigt trevlig dag :)
Riktiga puddingar, sí o no?
På torsdagen var planen att jag skulle följa med hans mamma till Parque de las Leyendas, typ ett zoo. Dock försov vi oss, så det blev en dag framför Prison Break i soffan istället, vilket inte gjorde så mycket alls :) Till kvällen lagade vi tacos och drack vin. Mys!
Idag började Jonathan sitt nya jobb! Jag spenderade dagen shoppandes lite souvenirer och lite presenter till mig själv ;) På eftermiddagen fikade jag med Jens, det var trevligt. Jonathan var förbi här en sväng på kvällen, nu är han ute med sina kompisar (tjejförbud tydligen så jag är kvar hemma...). Imorgon åker jag med min fine peruan på en liten weekend, ska bli mysigt att bara umgås och vara tillsammans :)
Los Olivos
Imorse åkte jag tidigt till los Olivos, stadsdelen där Jonte bor. Jag var bjuden till frukost med hans mamma, samt syster och pojkvän. Det bjöds bl a på venezuelanskt bröd (hans pappa där från Venezuela) och färskpressad apelsinjuice!
Sedan gick vi en liten promenad med hans vän Edward, eller el chino som alla kallar honom. Rolig kille som jag träffat ett par ggr förr! Nedan bilder från hans kvarter.
Sedan följde vi med hans mamma till den lokala marknaden. Det är hit familjerna åker för att storhandla allt från toalettpapper, blöjor, ris, frukt, potatis till kyckling. Produkterna kommer ifrån en större marknad utanför Lima. De skrattade gått åt mig, när jag tog kort på allting, och undrade om jag aldrig sett potatis eller bananer förr. Försökte förklara att det här var ganska annorlunda för mig, och även om de förstod, stirrade alla andra peruaner på mig, den enda utlänningen på marknaden, haha.
Visste ni att potatisen kommer ifrån Peru, och att det finns hundratals sorter?
Så. Otroligt. Äckligt.
Här gör kvinnorna mjöl av majs!
Storhandlandet avslutades med en juicestund! Trevlig dag :)
Sedan gick vi en liten promenad med hans vän Edward, eller el chino som alla kallar honom. Rolig kille som jag träffat ett par ggr förr! Nedan bilder från hans kvarter.
Sedan följde vi med hans mamma till den lokala marknaden. Det är hit familjerna åker för att storhandla allt från toalettpapper, blöjor, ris, frukt, potatis till kyckling. Produkterna kommer ifrån en större marknad utanför Lima. De skrattade gått åt mig, när jag tog kort på allting, och undrade om jag aldrig sett potatis eller bananer förr. Försökte förklara att det här var ganska annorlunda för mig, och även om de förstod, stirrade alla andra peruaner på mig, den enda utlänningen på marknaden, haha.
Visste ni att potatisen kommer ifrån Peru, och att det finns hundratals sorter?
Så. Otroligt. Äckligt.
Här gör kvinnorna mjöl av majs!
Storhandlandet avslutades med en juicestund! Trevlig dag :)
Bra fredag
Fredag var en riktigt bra dag! Började med att äta lunch med min vän Maria på en arabisk restaurang, planerade planer för dagen. Där blev vi för övrigt nästan lurade, servitören ville ha dubbelt så mycket betalt som det stod på menyn. Tur att Maria var där och käftade emot honom, jag hade nog bara betalat!
Vi bestämde oss för att åka in till centrum, eftersom Maria inte hade sett det tidigare, och sedan till Cerro de San Cristobal. Dit upp skulle vi:
På toppen!
Vi hade lite tur med vädret, det var en ovanligt solig dag för att vara juli! Vi var så glada över att se lite sol! Dock var sikten dålig. Toppen är på ca 400 m, och med klart väder ser man hela staden. Ni ser ju på bilderna hur molntäcket skuggar staden, på mindre än 400 m höjd, och detta var en "klar dag"...
Maria leter efter su casa, Chorrillos!
Kvarteren närmast toppen är bland de farligaste och fattigaste i Lima, och påminner nästan lite om las favelas i Rio. Inte att rekommendera att gå själv. Guiden sa t ex åt alla att hålla kamerorna innanför bussen för att de inte skulle bli stulna...
På kvällen lämnade min enamorado in sin uppsats, äntligen! Detta firades med middag ute, och mys i soffan :)
♥
Vi bestämde oss för att åka in till centrum, eftersom Maria inte hade sett det tidigare, och sedan till Cerro de San Cristobal. Dit upp skulle vi:
På toppen!
Vi hade lite tur med vädret, det var en ovanligt solig dag för att vara juli! Vi var så glada över att se lite sol! Dock var sikten dålig. Toppen är på ca 400 m, och med klart väder ser man hela staden. Ni ser ju på bilderna hur molntäcket skuggar staden, på mindre än 400 m höjd, och detta var en "klar dag"...
Maria leter efter su casa, Chorrillos!
Kvarteren närmast toppen är bland de farligaste och fattigaste i Lima, och påminner nästan lite om las favelas i Rio. Inte att rekommendera att gå själv. Guiden sa t ex åt alla att hålla kamerorna innanför bussen för att de inte skulle bli stulna...
På kvällen lämnade min enamorado in sin uppsats, äntligen! Detta firades med middag ute, och mys i soffan :)
♥
Avsked...
I måndags följde jag med Mikaela till flygplatsen. Det var sorgligt att se henne åka och mesen som jag är, kunde jag inte hålla tårarna borta. Gaah. Som tur var sov Jonathan hos mig, annars hade jag känt mig väldigt ensam tror jag. Varje gång jag går ut ur mitt rum och ser hennes dörr, gör det litet ont när jag inser att hon inte är där.
Mikaela och vår favoritportero, "Buenas buenas".
♥
Igår var Alex sista dag här, så vi åt lunch tillsammans, åkte en sväng in till Lima centrum och sen till Mercado Indio för att köpa souvenirer till hans familj. Nu har jag just sagt hejdå till Alex. Tänk, jag skulle egentligen ha åkt hem idag!
Anyhow, tack till er båda för en rolig och oförglömglig termin!!
Mikaela och vår favoritportero, "Buenas buenas".
♥
Igår var Alex sista dag här, så vi åt lunch tillsammans, åkte en sväng in till Lima centrum och sen till Mercado Indio för att köpa souvenirer till hans familj. Nu har jag just sagt hejdå till Alex. Tänk, jag skulle egentligen ha åkt hem idag!
Anyhow, tack till er båda för en rolig och oförglömglig termin!!
Spy på flygplan, check...
Hemresan från Iquitos visade sig bli hemsk.
Vaknade av att jag mådde dåligt och kunde inte andas ordentligt. Försökte få hjälp av flygvärdinnorna utan större framgång, väldigt dålig service på Peruvian Airlines. Som tur var fick jag spypåsen i tid åtminstone. Har aldrig spytt på flygplan förr, och kan meddela er att det är inget att rekommendera. Man vill bara ut därifrån vilket ju är omöjligt.
Fortsätte må dåligt på flygplatsen (låg på golvet medan vi väntade på bagaget) och i taxin på väg hem. Har nog aldrig mått så dåligt, speciellt inte på en allmän plats. Hann nästan hem, men bara nästan innan jag spydde en fjärde gång i hissen. Hela söndagen låg jag däckad och på måndagen var jag fortfarande skakis och ingen matlust. Natten till tisdag kunde jag inte sova för att jag hade så ont i magen.
Efterföljande morgnar jag jag fortsatt haft magvärk, det kommer och går. Vad fan är problemet?! Trodde jag hade drabbats av matförgiftning eller nånting, men då borde det vara över by now, eller? Hoppas det går över snart alltså, vill gå ut i helgen!
Vaknade av att jag mådde dåligt och kunde inte andas ordentligt. Försökte få hjälp av flygvärdinnorna utan större framgång, väldigt dålig service på Peruvian Airlines. Som tur var fick jag spypåsen i tid åtminstone. Har aldrig spytt på flygplan förr, och kan meddela er att det är inget att rekommendera. Man vill bara ut därifrån vilket ju är omöjligt.
Fortsätte må dåligt på flygplatsen (låg på golvet medan vi väntade på bagaget) och i taxin på väg hem. Har nog aldrig mått så dåligt, speciellt inte på en allmän plats. Hann nästan hem, men bara nästan innan jag spydde en fjärde gång i hissen. Hela söndagen låg jag däckad och på måndagen var jag fortfarande skakis och ingen matlust. Natten till tisdag kunde jag inte sova för att jag hade så ont i magen.
Efterföljande morgnar jag jag fortsatt haft magvärk, det kommer och går. Vad fan är problemet?! Trodde jag hade drabbats av matförgiftning eller nånting, men då borde det vara över by now, eller? Hoppas det går över snart alltså, vill gå ut i helgen!
Iquitos
På lördagseftermiddagen kom vi tillbaka till Iquitos. Först tog vi en mototaxi till vårt hotell för att lämna av våra saker och sen fick vi en liten rundtur i staden av H. Iquitos har nästan en halv miljon invånare, dock känns det inte alls som det, då husen är små och det finns ingen storstadskänsla alls. Helt annorlunda mot alla andra städer jag har sett i Peru!
Testade det här med mototaxi, lite scary men mest kul!
Äldsta kyrkan i Iquitos, precis intill Plaza de Armas.
Denna byggnad är den högsta i Iquitos. Det skulle ha blivit ett hotell men halvvägs in insåg man att marken inte håller, att den är alldeles för mjuk för att uppehålla ett höghus. Så nu har man lämnat det såhär, mitt i centrum. Typiskt Peru.
På kvällen åt vi middag och sen kom H för att joina oss för några drinkar. Efter ett par historier om ormar, hur H fick sitt namn och gerrillor i Colombia tackade jag och Mikaela för oss och gick hem, medan killarna fortsatte till ett par klubbar. Trevlig kväll!
På söndagsmorgonen, alldeles för tidigt som vanligt, tog vi vårt pick och pack och åkte till flygplatsen, alla väldigt nöjda efter ett par lyckade dagar!
Testade det här med mototaxi, lite scary men mest kul!
Äldsta kyrkan i Iquitos, precis intill Plaza de Armas.
Denna byggnad är den högsta i Iquitos. Det skulle ha blivit ett hotell men halvvägs in insåg man att marken inte håller, att den är alldeles för mjuk för att uppehålla ett höghus. Så nu har man lämnat det såhär, mitt i centrum. Typiskt Peru.
På kvällen åt vi middag och sen kom H för att joina oss för några drinkar. Efter ett par historier om ormar, hur H fick sitt namn och gerrillor i Colombia tackade jag och Mikaela för oss och gick hem, medan killarna fortsatte till ett par klubbar. Trevlig kväll!
På söndagsmorgonen, alldeles för tidigt som vanligt, tog vi vårt pick och pack och åkte till flygplatsen, alla väldigt nöjda efter ett par lyckade dagar!
Amazonas, lördag
Tidigt på lördagsmorgonen väckte H oss. Ur steg vi ur tälten till en riktigt vacker morgon i djungeln:
Frukost!
Så här sov vi!
Sen bar det av med båten igen, vi åkte först för att checka in de gigantiska träden och passade på att leka lite med liarnerna.
Djungelpromenad = lunch för myggen...
Vi testade på att åka lianer och Alex lekte tarzan!
Sen hoppade vi in i båten igen och åkte vidare för att fiska pirajor!
Dagens fångst var högst sagt klen. Jag fick bittert konstatera att pirajorna bara käkade upp min mask och gång på gång fick jag sätta på nya, utan någon som helst fångst...
Fjärilar som lockades av fiskedoften i nätet.
Vi åkte tillbaka till familjen, hämtade grejerna och åkte till den andra ön. Här försöker H få mottagning på sin telefon för att kunna ringa till båten att plocka upp oss. Lyckades mindre bra, så vi fick lov att gå tillbaka till djurreservatet från dagen innan. Även om promenaden var kort blev tung, väldigt varmt och fuktigt! Helt döda när vi kom fram. Som tur var hann vi köpa en varsin vattenflaska före promenaden, annars hade vi nog storkat under den stekande solen. I samband med detta fick jag också mitt första möte med falska pengar...
Tillbaka i reservatet, var jag tvungen att hälsa på min bästis en sista gång. Ser ni inte hur lat denna grabb är alltså?! Man måste ju smälta lite...
Pepe lyckades sno till sig Inka Cola (ungefär nationaldrycken här, dricks mer än Coca Cola) från en turist, klättrade smidigt upp i träden och drack upp den, haha!
Åter i lodgen blev det en tupplur i hängmatten innan vi tog oss med flodbåten tillbaka till Iquitos.
Måste tacka mina fina comañeros, Mikaela och Alex, för en lyckad sista resa tillsammans! Än viktigare går ett tack till Hitler som var den bästa guiden som gjorde resan till en så fantastisk upplevelse!
Frukost!
Så här sov vi!
Sen bar det av med båten igen, vi åkte först för att checka in de gigantiska träden och passade på att leka lite med liarnerna.
Djungelpromenad = lunch för myggen...
Vi testade på att åka lianer och Alex lekte tarzan!
Sen hoppade vi in i båten igen och åkte vidare för att fiska pirajor!
Dagens fångst var högst sagt klen. Jag fick bittert konstatera att pirajorna bara käkade upp min mask och gång på gång fick jag sätta på nya, utan någon som helst fångst...
Fjärilar som lockades av fiskedoften i nätet.
Vi åkte tillbaka till familjen, hämtade grejerna och åkte till den andra ön. Här försöker H få mottagning på sin telefon för att kunna ringa till båten att plocka upp oss. Lyckades mindre bra, så vi fick lov att gå tillbaka till djurreservatet från dagen innan. Även om promenaden var kort blev tung, väldigt varmt och fuktigt! Helt döda när vi kom fram. Som tur var hann vi köpa en varsin vattenflaska före promenaden, annars hade vi nog storkat under den stekande solen. I samband med detta fick jag också mitt första möte med falska pengar...
Tillbaka i reservatet, var jag tvungen att hälsa på min bästis en sista gång. Ser ni inte hur lat denna grabb är alltså?! Man måste ju smälta lite...
Pepe lyckades sno till sig Inka Cola (ungefär nationaldrycken här, dricks mer än Coca Cola) från en turist, klättrade smidigt upp i träden och drack upp den, haha!
Åter i lodgen blev det en tupplur i hängmatten innan vi tog oss med flodbåten tillbaka till Iquitos.
Måste tacka mina fina comañeros, Mikaela och Alex, för en lyckad sista resa tillsammans! Än viktigare går ett tack till Hitler som var den bästa guiden som gjorde resan till en så fantastisk upplevelse!
Amazonas, fredag
Fredag påbörjades med en mycket trevlig frukost på lodgen!
Sen packade vi ihop och sa hejdå till lodgen, nedan vårt rum.
Första stoppet var ett djurreservat där de tar hand om skadade djur. Knappt hade vi hunnit lägga till vår flodbåt innan aporna kom springandes emot oss, så otroligt keliga, nyfikna och lekglada djur :) hoppade överallt och försökte sno våra saker haha :)
Aporna gillade Alex, lite väl mycket; pussar överallt, bitmärken på läpparna och slick lite överallt på kroppen...
Mikaela och söta King Kong!
El ozo perezoso, direkt översatt den lata björnen. En sengångare med andra ord. Min nya BFF. Coolaste djuret någonsin, ni kan nog inte förstå hur sakta den här grabben rörde sig! Vänder på huvudet med ett nöjt flin, och verkar vara väldigt nöjd med tillvaron. Cool grabb.
Fann denna vackra tucanfågel!
Den här fulsöta saken är en spidermonkey! Asocial till skillnad från de andra aporna.
H och en alligatorunge.
En uråldrig sköldpadda!
Därefter kom det jag hade fruktar för lite. Ormen. H ville verkligen presentera mig för sin vän, anacondan. Alla andra i gruppen ville bli fotade med den, så jag ville inte vara sämre. Spände mig nervöst och kände hur ormen också blev spänd, varpå båda killarna sa åt mig att slappna av. Så fort jag gjorde det kände jag hur ormen också gjorde det, fascinerande att den kan känna det där. Har man någonsin varit fulare eller räddare på ett kort? Den bjuder jag på, har för fan hållt i en ormjävel!!
Därefter åkte vi vidare mot en ny ö, där vi skulle spendera nästa natt. Det var egentligen först nu vi kom in i den riktiga djungeln. Först nu insåg vi hur byarna i djungeln såg ut, hur människorna i Amazonas lever.
Redo för en tur i djungeln!
Ett typiskt hus/koja i Amazonas. Oftast är de upphöjda pga de årliga översvämningarna runt april-maj.
H stack in sin hand i ett termitbo för att visa oss dem. Tydligen utsöndrar de en doft som ska fungera som ett naturligt myggmedel som människorna i djungeln använder sig av. Vi sa dock nej tack...
Sen kom vi fram till andra sidan, där vi skulle ta en ny flodbåt till familjen vi skulle övernatta hos. Båten var alldeles för liten och skör med tanke på hur många vi var och hur mkt packning vi hade. Alla satt obekvämt och var lite nervösa över när vattnet skulle börja forsa in. Se nedan hur nära båtkanten är vattenytan...
Till slut kom vi fram till destinationen! Den här familjen bor mitt ute i ingenstans, inget vatten inget ljus, och sällan tar de sig in till byn, än mindre staden Iquitos, men verkade trivas och ha det bra ändå. Verkade glada över att se oss turister iaf :)
Köket (ville inte riktigt tänka på hygienen här..).
Barnen i familjen!
Maten som det bjöds på var helt okej ändå, även om H försökte skrämma oss med att köttet var först groda och sen alligator och sen apa. Till slut visade det sig vara kyckling. Här ser ni hela gruppen med de tre franska tjejerna som var med oss, Fanny, Laura och Marion!
Efter middagen satte vi oss på båten igen (en annan som tur var) och åkte ut i den mörka natten, endast upplyst av månskenet och våra flicklampor, i jakt efter alligatorer och ormar. Tyvärr hann den enda alligatorn som H upptäckte simma iväg innan vi kunde stanna till. Dock hittade han denna mindre trevliga sak i ett träd:
Parrot snake, en giftig liten sak som herrn såklart skulle ta ner från trädet och visa upp för oss, i båten. Resten av färden höll han den i handen, dvs i båten, som en liten maskot, vilket höll mig aningen nervös. Väl tillbaka hos familjen kastade han den bokstavligen ut i floden igen, utan några som helst problem. Fyfan.
Natten spenderades i tält i det stora huset, lyssnades på alla djungelns ljud, alla lite nervösa att spendera natten mitt ute i Amazonas.
Sen packade vi ihop och sa hejdå till lodgen, nedan vårt rum.
Första stoppet var ett djurreservat där de tar hand om skadade djur. Knappt hade vi hunnit lägga till vår flodbåt innan aporna kom springandes emot oss, så otroligt keliga, nyfikna och lekglada djur :) hoppade överallt och försökte sno våra saker haha :)
Aporna gillade Alex, lite väl mycket; pussar överallt, bitmärken på läpparna och slick lite överallt på kroppen...
Mikaela och söta King Kong!
El ozo perezoso, direkt översatt den lata björnen. En sengångare med andra ord. Min nya BFF. Coolaste djuret någonsin, ni kan nog inte förstå hur sakta den här grabben rörde sig! Vänder på huvudet med ett nöjt flin, och verkar vara väldigt nöjd med tillvaron. Cool grabb.
Fann denna vackra tucanfågel!
Den här fulsöta saken är en spidermonkey! Asocial till skillnad från de andra aporna.
H och en alligatorunge.
En uråldrig sköldpadda!
Därefter kom det jag hade fruktar för lite. Ormen. H ville verkligen presentera mig för sin vän, anacondan. Alla andra i gruppen ville bli fotade med den, så jag ville inte vara sämre. Spände mig nervöst och kände hur ormen också blev spänd, varpå båda killarna sa åt mig att slappna av. Så fort jag gjorde det kände jag hur ormen också gjorde det, fascinerande att den kan känna det där. Har man någonsin varit fulare eller räddare på ett kort? Den bjuder jag på, har för fan hållt i en ormjävel!!
Därefter åkte vi vidare mot en ny ö, där vi skulle spendera nästa natt. Det var egentligen först nu vi kom in i den riktiga djungeln. Först nu insåg vi hur byarna i djungeln såg ut, hur människorna i Amazonas lever.
Redo för en tur i djungeln!
Ett typiskt hus/koja i Amazonas. Oftast är de upphöjda pga de årliga översvämningarna runt april-maj.
H stack in sin hand i ett termitbo för att visa oss dem. Tydligen utsöndrar de en doft som ska fungera som ett naturligt myggmedel som människorna i djungeln använder sig av. Vi sa dock nej tack...
Sen kom vi fram till andra sidan, där vi skulle ta en ny flodbåt till familjen vi skulle övernatta hos. Båten var alldeles för liten och skör med tanke på hur många vi var och hur mkt packning vi hade. Alla satt obekvämt och var lite nervösa över när vattnet skulle börja forsa in. Se nedan hur nära båtkanten är vattenytan...
Till slut kom vi fram till destinationen! Den här familjen bor mitt ute i ingenstans, inget vatten inget ljus, och sällan tar de sig in till byn, än mindre staden Iquitos, men verkade trivas och ha det bra ändå. Verkade glada över att se oss turister iaf :)
Köket (ville inte riktigt tänka på hygienen här..).
Barnen i familjen!
Maten som det bjöds på var helt okej ändå, även om H försökte skrämma oss med att köttet var först groda och sen alligator och sen apa. Till slut visade det sig vara kyckling. Här ser ni hela gruppen med de tre franska tjejerna som var med oss, Fanny, Laura och Marion!
Efter middagen satte vi oss på båten igen (en annan som tur var) och åkte ut i den mörka natten, endast upplyst av månskenet och våra flicklampor, i jakt efter alligatorer och ormar. Tyvärr hann den enda alligatorn som H upptäckte simma iväg innan vi kunde stanna till. Dock hittade han denna mindre trevliga sak i ett träd:
Parrot snake, en giftig liten sak som herrn såklart skulle ta ner från trädet och visa upp för oss, i båten. Resten av färden höll han den i handen, dvs i båten, som en liten maskot, vilket höll mig aningen nervös. Väl tillbaka hos familjen kastade han den bokstavligen ut i floden igen, utan några som helst problem. Fyfan.
Natten spenderades i tält i det stora huset, lyssnades på alla djungelns ljud, alla lite nervösa att spendera natten mitt ute i Amazonas.
Amazonas, torsdag
Turen till Iquitos och Amazonas påbörjades på torsdag morgon, alldeles för tidigt. Med en liten försening, kom vi fram till Iquitos där vår guide Hitler plockade upp oss.
Fem minuter före landning, och så här hade det sett ut senaste halvtimmen, bara regnskog så långt ögat nådde. Enligt Hitler är endast 15% av den peruanska delen av Amazonas utforskad...
Vi åkte til hamnen i Iquitos, för att lasta in allt i vår flodbåt! Efter en liten rundtur på den lokala marknaden bar det av!
Hamnen i Iquitos.
Lokal marknad i hamnen, såldes allt från kepsar och solbrillor till pirajor, frukt och rå kyckling, allt under stekande sol...
Några av de flytande husen i Iquitos!
Alex var pepp!
Första stoppet var i en liten by och ett litet reservat.
Dessa fiskar, paiche, är de största i floden Amazonas, kan bli upp till 3 meter långa. Fula som stryk!
Därefter åkte vi till vår lodge, där vi spenderade första natten.
Efter lunch bar det av för att spana efter de berömda rosa delfinerna! Några fann vi, men inga fastnade på bild tyvärr. Ibland kan man locka till sig dem om man badar i Amazonas, så det testade vi!
Efter badandet i Amazonas åkte vi en tur för att leta varaner, och sen återvände vi till samma ö för att titta på den fantastiska solnedgången:
Efter middagen skulle vi ut på en nattpromenad i djungeln. På med stövlarna, myggmedlet (totalt värdelöst, har ungefär 100 myggbett) och ficklampan. Det första H får ur sig är att man måste kolla runt sig, 360grader, för att se om det skulle gömma sig ett djur i träden eller buskarna omkring en. Med djur menade han ormar och det var ungefär här jag fick lite panik och ville hålla någon i handen. Jakten på tarantellor fortsatte och efter en stund hittade vi en:
På vägen tillbaka var jag lugnare. H vet exakt vad han gör, han är så trygg i sig själv och vet vad han kan, att detta lugn sprider sig till hans turister. Som han sa själv, det är först när guiden blir rädd som turisterna bör bli rädda. H är från djungeln, och bor fortfarande med sin familj i en by i Amazonas, till skillnad från många andra guider som har bara studerat djungeln, vilket gör enorm skillnad i kunskap och respekt för naturen. Kvällen avslutades med H berättades historier om saker som hänt i djungeln, om sig själv och sin familj som bor i djungeln. Som ni ser, satt vi som hypnotiserade av hans historier, som barn kring en sagoberättare.
Fem minuter före landning, och så här hade det sett ut senaste halvtimmen, bara regnskog så långt ögat nådde. Enligt Hitler är endast 15% av den peruanska delen av Amazonas utforskad...
Vi åkte til hamnen i Iquitos, för att lasta in allt i vår flodbåt! Efter en liten rundtur på den lokala marknaden bar det av!
Hamnen i Iquitos.
Lokal marknad i hamnen, såldes allt från kepsar och solbrillor till pirajor, frukt och rå kyckling, allt under stekande sol...
Några av de flytande husen i Iquitos!
Alex var pepp!
Första stoppet var i en liten by och ett litet reservat.
Dessa fiskar, paiche, är de största i floden Amazonas, kan bli upp till 3 meter långa. Fula som stryk!
Därefter åkte vi till vår lodge, där vi spenderade första natten.
Efter lunch bar det av för att spana efter de berömda rosa delfinerna! Några fann vi, men inga fastnade på bild tyvärr. Ibland kan man locka till sig dem om man badar i Amazonas, så det testade vi!
Efter badandet i Amazonas åkte vi en tur för att leta varaner, och sen återvände vi till samma ö för att titta på den fantastiska solnedgången:
Efter middagen skulle vi ut på en nattpromenad i djungeln. På med stövlarna, myggmedlet (totalt värdelöst, har ungefär 100 myggbett) och ficklampan. Det första H får ur sig är att man måste kolla runt sig, 360grader, för att se om det skulle gömma sig ett djur i träden eller buskarna omkring en. Med djur menade han ormar och det var ungefär här jag fick lite panik och ville hålla någon i handen. Jakten på tarantellor fortsatte och efter en stund hittade vi en:
På vägen tillbaka var jag lugnare. H vet exakt vad han gör, han är så trygg i sig själv och vet vad han kan, att detta lugn sprider sig till hans turister. Som han sa själv, det är först när guiden blir rädd som turisterna bör bli rädda. H är från djungeln, och bor fortfarande med sin familj i en by i Amazonas, till skillnad från många andra guider som har bara studerat djungeln, vilket gör enorm skillnad i kunskap och respekt för naturen. Kvällen avslutades med H berättades historier om saker som hänt i djungeln, om sig själv och sin familj som bor i djungeln. Som ni ser, satt vi som hypnotiserade av hans historier, som barn kring en sagoberättare.
Off to Amazonas!
Fem tentor, done and done, för andra gången denna tuffa termin!
Nu är det fanimej sommarlov, äntligen! Skulle vilja säga att det känns riktigt bra, fast jag är inte riktigt nöjd med mina prestationer och har nog inte heller insett att det är semester nu :D
Nu är det hög tid för mig att sova, imorgon börjar vårt stora lilla äventyr. Imorrn bitti drar vi till Iquitos och Amazonas, ska bli sjukt spännande! Ormjävlar, håll er borta från mig!!
Nu är det fanimej sommarlov, äntligen! Skulle vilja säga att det känns riktigt bra, fast jag är inte riktigt nöjd med mina prestationer och har nog inte heller insett att det är semester nu :D
Nu är det hög tid för mig att sova, imorgon börjar vårt stora lilla äventyr. Imorrn bitti drar vi till Iquitos och Amazonas, ska bli sjukt spännande! Ormjävlar, håll er borta från mig!!
Change of plans
Efter lite om och men, bestämde jag mig för att byta om min hemresebiljett. Sorry Sverige, ni får vänta på mig lite extra - kommer hem 25e juli istället!
Despedidas
Igår kväll bjöd Claire in oss till hennes riktiga lägenhet. Lämpligt att vi får se den, så där deras sista dag här i Lima. Det bjöds på vin och en riktigt god middag. Väldigt trevlig kväll!
Calle Schell 644, dpto 414 (med några extra!). Lite tråkigt var det allt att säga hejdå. Alla är på väg ifrån Lima, alla är trötta på den här gråa staden vid det här laget. Under lunchen sa jag hejdå till några andra vänner från skolan.
Idag åt jag lunch med fina Maria, och sen mötte jag upp dessa brudar för sista-minuten-plugg inför tentan i Procesos Sociales y Políticos de América Latina:
Rätt nöjda ändå, efter tentan! Tosca, Lauren, Molly, Jenny och jag!
Imorgon är det dags för de två sista tentorna, sen är det sommarlov, äntligen!!
Calle Schell 644, dpto 414 (med några extra!). Lite tråkigt var det allt att säga hejdå. Alla är på väg ifrån Lima, alla är trötta på den här gråa staden vid det här laget. Under lunchen sa jag hejdå till några andra vänner från skolan.
Idag åt jag lunch med fina Maria, och sen mötte jag upp dessa brudar för sista-minuten-plugg inför tentan i Procesos Sociales y Políticos de América Latina:
Rätt nöjda ändå, efter tentan! Tosca, Lauren, Molly, Jenny och jag!
Imorgon är det dags för de två sista tentorna, sen är det sommarlov, äntligen!!
Inte bara plugg
I fredags gav jag som sagt upp med hemtenta och joinade avskedsfesten här nere. Gregoire och hans flickvän Claire, som i princip bott här med honom, åker hem på tisdag så de hade bjudit in alla sina vänner. Tror att vi var närmare 40 pers här ett tag, haha! För mig blev det tidig kväll, valde att inte följa med ut men för resten av gänget blev det en lång utgång, med bl a en Gregoire sovandes i baren, med efterföljande resaca.
Ungefär hälften (!) av alla gäster.
Jag, Gregoire (nämnde jag förresten att förutom det uppebara faktumet att han är snygg spelar han gitarr och surfar och har bara heta vänner?!), Claire och Mikaela!
Julia som bor i en annan av Inkawasis lägenheter, och mina två andra roomies, Justine och Charlotte!
Allas vår favoritroomie, Seb, var coolast på festen, helt klart.
Fram emot småtimmarna drogs gitarrerna fram :)
Mindre kul för Greg&Claire att städa morgonen därpå dock...
I torsdags kväll var vi på avskedsmiddag för Jenny. Hon åker inte förrän nästa vecka, men en anledning till att gå ut och käka är aldrig fel! Vi testade den arabiska restaurangen på vår gata, supergott!
Jag, Kelly (?), Jenny, Ina, Drew och Mikaela.
Igår var jag och Mikaela på en liten promenad och sen käkade vi pasta på en restaraung. Eftermiddagen toppades med waffles som efterrätt, mums! På kvällen såg vi en urusel film, men det var mysigt. Idag tänkte vi äta lunch ute och fönstershoppa skor som pluggpaus.
Som ni ser, min tenta-p helg har inte bara innebärit plugg. Oops. Motivationen är ej på topp. Måste pina mig igenom fyra dagar till, sen blir det sommarlov. Nu ska jag försöka färdigskriva den här hemtentan före lunch, så att jag ikväll kan fortsätta tentaplugget.
Efter jag sett klart på det här avsnittet Chuck det vill säga.
Ungefär hälften (!) av alla gäster.
Jag, Gregoire (nämnde jag förresten att förutom det uppebara faktumet att han är snygg spelar han gitarr och surfar och har bara heta vänner?!), Claire och Mikaela!
Julia som bor i en annan av Inkawasis lägenheter, och mina två andra roomies, Justine och Charlotte!
Allas vår favoritroomie, Seb, var coolast på festen, helt klart.
Fram emot småtimmarna drogs gitarrerna fram :)
Mindre kul för Greg&Claire att städa morgonen därpå dock...
I torsdags kväll var vi på avskedsmiddag för Jenny. Hon åker inte förrän nästa vecka, men en anledning till att gå ut och käka är aldrig fel! Vi testade den arabiska restaurangen på vår gata, supergott!
Jag, Kelly (?), Jenny, Ina, Drew och Mikaela.
Igår var jag och Mikaela på en liten promenad och sen käkade vi pasta på en restaraung. Eftermiddagen toppades med waffles som efterrätt, mums! På kvällen såg vi en urusel film, men det var mysigt. Idag tänkte vi äta lunch ute och fönstershoppa skor som pluggpaus.
Som ni ser, min tenta-p helg har inte bara innebärit plugg. Oops. Motivationen är ej på topp. Måste pina mig igenom fyra dagar till, sen blir det sommarlov. Nu ska jag försöka färdigskriva den här hemtentan före lunch, så att jag ikväll kan fortsätta tentaplugget.
Efter jag sett klart på det här avsnittet Chuck det vill säga.
Hemtenta
Jag har min första hemtenta.
Massa frågor snurrar i skallen. Hur ska en hemtenta vara? Betyder det att det måste vara jättemycket bättre än en vanlig tenta, eftersom man har mer tid på sig? Måste argumenten vara mer välgenomtänkta? Måste min spanska vara klockren? Jag menar, vi snackar Steven Levitsky från Harvard. Min vanliga taktik med ordbajset räcker inte till. Vi har ända tills måndag på oss, det stressar mig också. Lättare med en salstenta. Går dit, skriver skiten och sen går därifrån så är det gjort.
Fan, det här går ju inte. Klockan är 22 på en fredagskväll. Det är avskedsfest här nere för Gregoire och Claire som drar i dagarna. Äsch, lika bra att ge upp. Skiter i detta och joinar mina roomies.
Massa frågor snurrar i skallen. Hur ska en hemtenta vara? Betyder det att det måste vara jättemycket bättre än en vanlig tenta, eftersom man har mer tid på sig? Måste argumenten vara mer välgenomtänkta? Måste min spanska vara klockren? Jag menar, vi snackar Steven Levitsky från Harvard. Min vanliga taktik med ordbajset räcker inte till. Vi har ända tills måndag på oss, det stressar mig också. Lättare med en salstenta. Går dit, skriver skiten och sen går därifrån så är det gjort.
Fan, det här går ju inte. Klockan är 22 på en fredagskväll. Det är avskedsfest här nere för Gregoire och Claire som drar i dagarna. Äsch, lika bra att ge upp. Skiter i detta och joinar mina roomies.
