Memoirs of a chatterbox

Eftersom Ella för tredje gången nu dör den långsamma matsjukedöden (her words, not mine) och mina myggbett har svullnat så att jag ser ut som Quasimodo, är vi lite mindre positiva över tillvaron. Gårdagens enda ljuspunkt var att vi fantastiskt nog fick tag på kontaktpersonen i området och har bokat in de första intervjuerna till på fredag. Äntligen, vi började bli nervösa vrak härborta (ska dock inte ropa hej än, man vet ju aldrig med peruanerna). Sjukdomarna och stressen över intervjuerna har gjort oss tveksamma på vår Bolivia-resa också, och funderar ifall vi verkligen har tid med 10 dagars semester. Nu försöker vi tänka ut andra möjliga resmål som innebär kortare vistelse (även om saltöknen har varit min dröm i ett års tid nu). Förslag, någon?

Så för att få lite guldkant på vardagen och lite kvalitetstid med varandra, bestämde jag och Jonathan att ha en romatisk date varje vecka. Igår var det dags för den första och vi bestämde oss att gå till den där restaurangen i Larcomar som han hade gått och suktat efter ett tag nu. Kött och vin à la Buenos Aires - utsökt med andra ord. Mycket mysig kväll som avslutades med cinnamon rolls (inte på långa vägar lika goda som våra svenska kanelbullar) till efterrrätt i sängen, kollandes på en film.