Memoirs of a chatterbox

Gick långpromenad till mammas jobb idag och träffade på ett antal som jag kände igen. I Linköping känner man inte igen någon, vilket kan vara skönt en dag som denna när man inte är på topp utseendemässigt. Detta har dock diskuterats i min kompiskrets. I Västerås är en lyckad utekväll då man träffar mkt folk man inte mött på ett tag. I Sthlm träffar man aldrig någon man känner igen på krogen. I Linköping? Gå till Platå en torsdag eller NH på en lördag så möter du garanterat ett antal ansikten du känner! Men på en shoppingtur träffar man inte alltför många man känner.

Så är det inte i Västerås, här träffar man alla - syskonens kompisar, killen kompisen strulat med, killen du haft en flirt med, fd klasskamrater som man pinsamt nog inte hälsar på då man inte vet vad man ska säga därefter o s v. Det finns så många man känner halvt här, som det kan bli pinsamma möten med, men så är det väl där man har vuxit upp. Pinsamma möten man gärna vill undvika. Fördelar och nackdelar, javisst. I Linkan kan man gå till Hemköp utan att bry sig vad man har på sig, man kommer ändå inte träffa någon. Här är det dock inte så. Däremot på krogen vill man gärna träffa många - de kvällar som oftast blir lyckade är de som man träffat gamla EUR3 på. Pluto utan någon man känner igen är inte tummen upp.