Spanien är kanske inte så dumt ändå
Låt mig ta tillbaka det där jag skrev imorse.
Träffade Ella vid 16-tiden, och kom ut till ett varmt och vårigt Salamanca. Det höstruskiga och kyliga från några veckor tillbaka märktes inte av alls - solen sken, uteserveringar hade tagits fram på vackra Plaza Mayor, människor solade. Underbart. Att solen sen går ned ungefär 4h senare än hemma är också ett stort plus. Enorm skillnad mot det Vintersverige som råder. Nu har tentapluggandet börjat, återigen på vårt favoritfakultet, la Facultad de Geografía y Historia, som har enorma element. Nu behövdes de ej, härligt. Sist vi satt där var det mörkt och kallt och vi satt så nära dessa element som möjligt.
Senare på kvällen gick vi tillbaka till vårt gym. Fernando bugade för oss när vi kom in, och bjussade oss på några extra dagar på det nyinköpta gymkortet. Det lönar sig vara polers med receptionskillen med andra ord. På gymmet fanns alla gamla favoriter; lökarna, snygga fotbollskillen, killen som njuter med blicken, killen som rakar benen etc. För att inte tala om Iban! Och alla kände igen oss, japp officiell stammis-status. Skönt att komma igång igen!
På vägen hem lyssnades det på en av höstens favoritlåtar och till middag kl 22 blev det ägg och knäckebröd. Livet i Salamanca har återvänt.
Träffade Ella vid 16-tiden, och kom ut till ett varmt och vårigt Salamanca. Det höstruskiga och kyliga från några veckor tillbaka märktes inte av alls - solen sken, uteserveringar hade tagits fram på vackra Plaza Mayor, människor solade. Underbart. Att solen sen går ned ungefär 4h senare än hemma är också ett stort plus. Enorm skillnad mot det Vintersverige som råder. Nu har tentapluggandet börjat, återigen på vårt favoritfakultet, la Facultad de Geografía y Historia, som har enorma element. Nu behövdes de ej, härligt. Sist vi satt där var det mörkt och kallt och vi satt så nära dessa element som möjligt.
Senare på kvällen gick vi tillbaka till vårt gym. Fernando bugade för oss när vi kom in, och bjussade oss på några extra dagar på det nyinköpta gymkortet. Det lönar sig vara polers med receptionskillen med andra ord. På gymmet fanns alla gamla favoriter; lökarna, snygga fotbollskillen, killen som njuter med blicken, killen som rakar benen etc. För att inte tala om Iban! Och alla kände igen oss, japp officiell stammis-status. Skönt att komma igång igen!
På vägen hem lyssnades det på en av höstens favoritlåtar och till middag kl 22 blev det ägg och knäckebröd. Livet i Salamanca har återvänt.
Kommentarer
Trackback
