Mitt Salamanca, min familj

Ja, efter en massa krångel lyckades min familj anlända till Salamanca vid midnatt. Planen från början var att äta middag med dem, men nu blev det först churros con chocolate och tapas istället med Ella och David!



Lördagen visade Salamanca sin regnigaste och blåsigaste sida möjligt, därför valde vi att shoppa då (plus att allting skulle vara stängt de följande dagarna).


Söndagen blev en dag för chill, vi tog lite promenad runt staden och åt tapas på kvällen!

på 1700-talet var det tydligen en jordbävning här och då förstördes ett av katedralens torn. Sedan 30 okt 1755 är det tradition att en person klättrar upp i tornet för att se att allt är helt och bra. Den traditionen ägde rum i söndags!

Fikapaus när det blev för kallt!

Måndagen visade äntligen stan sin rätta sida - solen tittade fram, passade på att leka turistguide i staden och dricka öl på en uteservering. Jag visade alla Salamancas måsten, så som Plaza Mayor...

La catedral...

Astronauten...

La Fachada de la Universidad, universitetsväggen med den berömda lyckogrodan...

...El Puente Romano m fl.



De åkte imorse och nu känns det väldigt tomt här och man kan faktiskt gå på mitt golv nu när Roosas madrass är borta... Tråkigt känns det, back to reality bara... Tack för att ni kom, fina ni!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0